Tvivlar inte på förmågan att kunna sköta kulturen på bästa sätt

Förslaget syftar att motverka både den kortsiktighet som utredningen anser finns idag och det statiska i befintligt system; den trebenta pall som sedan 1974 burit upp det offentliga kulturlivet där staten, landstinget och kommunen gemensamt finansierat projekt och institutioner för att utjämna geografiska, sociologiska och andra skillnader. Förslaget väckte förstås reaktioner. I Dagens Nyheter 11 juli säger till exempel bildkonstnären Marianne Lindberg de Geer att regionala politiker tänker kortsiktigt, försöker sälja sin region och sitter i knät på näringslivet. Och hon oroar sig för spjutspetskonsten. Andra är lugnare. En av dem är det socialdemokratiska landstingsrådet Kent Ögren i Norrbotten. När han svarar på frågan om förmågan att sköta kulturen finns på regional nivå råder ingen tvekan. - Absolut. Alldeles självklart finns den kompetensen i regionen. Både hos utövare, politiker och tjänstemännen. Hos oss i Norrbotten är kulturen en av grundbultarna och vi vill fortsätta att driva en utveckling, med en tydlig inriktning. Jag skulle i stället vilja fråga: "Finns kompetensen hos staten". Levererar det förväntade
Norrbotten tycker han står sig väl vad gäller den kulturella infrastrukturen. - Vi har en bra länsteater, ett framgångsrikt länsmuseum också inne i hela länet, som chefen Curt Persson uttrycker det. Vi har ett väldigt starkt koncept på Norrbottensmusiken med Norrbotten Big Band, Dans i Nord ... En bra teater ska kunna spegla de regionala styrkorna men också ha den spetsdel som behövs. - I dag levererar teatern det vi förväntar oss, säger Ögren och återvänder till den diskussion som fördes om Norrbottensteatern för fem år sedan. Landstinget i Norrbotten gav då kulturlivet ett riktigt stålbad med sänkta anslag till både folkbildning och institutioner. På Norrbottensteatern gick besökssifforna kräftgång. Den förra chefen Erik Kiviniemi har vänt den trenden med en repertoar innehållande bland annat musikaler för både barn och vuxna. Under de senaste åren har också dramatiker med anknytning till regionen, som Mikael Niemi, David Vikgren och Staffan Westerberg, och berättelser från Norrbotten tagit stor plats på scenen. - Med en regional repertoar finns det en risk att man blir för mycket navelskådare. Det är en balansgång. Erik Kiviniemi gjorde en ganska enkel resa med det regionala inslaget, Jag skulle ha velat syna honom nu, säger Kent Ögren och syftar på att teatern bytt chef, Karin Enberg, inför det nya spelåret. Bra med mer inflytande
I början på 2000-talet tillsatte Per Nuder den ansvarsutredning som skulle undersöka landstingens roll i framtiden. Direktiven var inriktade på det som Kent Ögren kallar de viktiga välfärdstjänsterna i vårt samhälle, alltså hälsa och sjukvård, men också på regional utveckling. Det var under den senare posten kulturen diskuterades och ska diskuteras tycker Kent Ögren. - Ett ökat regionalt inflytande över kulturen är bra. Sverige är så olikt idag. Det ska finnas en nationell politik i botten och sedan kan regionerna bäst de egna förutsättningarna. Jag är en av dem som länge förespråkat kulturens betydelse för regional utveckling. Ansvarsutredningen kom till sist fram till förslaget att de nuvarande landstingskommunerna skulle gå samman till större enheter. I norr finns ett beslut om att bilda en nordlig region 2011 som består av de nuvarande landstingen i Norrbotten, Västerbotten och norra delarna av Västernorrland. För kulturens del innebär det bland annat att tre länsteatrar, tre länsbibliotek, tre länsmuseer, tre länsmusikstiftelser, Norrlandsoperan och Norrdans berörs. Allt organiserat på sitt eget sätt i respektive län. - Norrbotten faller väl ut på kultursidan. Jag är trygg i samgåendet, säger Ögren. Den 18 augusti kommer förespråkarna för ett storlän att börja arbeta på ett mer offensivt sätt. Tre områden ska undersökas närmare av var sin arbetsgrupp: infrastrukturen, trafikfrågor och kulturfrågor. I januari 2009 ska inventeringen/kartläggningen av respektive område vara klart, omvärldsanalysen görs sedan under våren och vid den här tiden nästa år i augusti 2009, kommer förslagen för bland annat den kulturella överbyggnaden att presenteras. - Nu pratar vi som att det blir av, men det blir att samordna, samnyttja, ja också sammanföra verksamheter som ska leva och verka i den nya regionen. Det blir en grannlaga, spännande uppgift. Vad fattas oss då i dagens Norrbotten när det gäller kulturen? En svår fråga tycker Ögren. - Jag tycker inte att det fattas oss utan det handlar om hur vi skapar större delaktighet, större förståelse hos medborgarna för det vi har. Det har en hög kvalitet. Klassisk kulturpolitik
Det handlar kort sagt om klassisk socialdemokratisk kulturpolitik. Med den ideologin där varken social bakgrund eller bostadsort ska vara något hinder för kultur, konst och människa, har till exempel våra länsinstitutioner och kulturprogram för skolan redan byggts upp. En medelålders generation i varje koja bör alltså redan ingå i publiken, men så är det alltså inte. - Nej jag tycker inte att kulturen efterfrågas nog mycket, säger Kent Ögren. Det finns fortfarande en del att göra på den regionala och kommunala nivån. Alla fjorton kommuner i länet håller därför på att ta fram en gemensam kulturpolitisk strategi. Däremot tvivlar Kent Ögren på tanken om ett ökat inflöde av privata pengar till kulturlivet, sponsring. - Kulturlivet kräver att det finns en offentlig finansiering i botten. Vi har inte heller den företagsstrukturen i Norrland, slår han fast. Kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth har dock aviserat att staten inte kommer att ha pengar till allt och talar om fria pengar. En i så fall delikat uppgift om mål och medel för Norrlands regioner i framtiden.