För två år sedan spelade Kajsa Grytt in en ny låt, Allt faller, som hon släppte helt själv, inget skivbolag ville ge ut den. Det var ett av svensk populärkulturs stolpskott. Att ingen ville ge ut den alltså, den var och är hur bra som helst.
Nu har i alla fall Playground tagit sitt ansvar och bekostat ett helt nytt album med Kajsa. Och den som tycker att det är dåligt, de har fel i huvudet. Här fortsätter hon lite på samma tema med en New Yorkdoftande, ja, hit, det går inte att beskriva på annat sätt. Det är Tom Verlainegitarrer (Jari Haapalainen, även produktion) över ett discobeat, med text och melodi från himlen. Albumet släpps i april och är minst lika bra. Men mer om det då.
Bob hund i sin tur fortsätter i samma spår som på förra albumet, Folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk. Det vill säga, inte lika nervigt som på de tidiga skivorna, men med andra lika märkvärdiga kvaliteter. Och en text som handlar om att inte kunna värja sig mot popmusik, hur mycket man än skulle vilja. En hit på vilket dansgolv som helst. Ep:n Stumfilm, som kom i våras, låter mer som gamla bob hund, den här mer som ”nya”. Albumet, Det överexponerade gömstället släpps senare i vår. Och till hösten kommer ytterligare ett.
Gammal är äldst och bestämmer var skåpet ska stå.