TV - en bransch i kris?

ediebarometern från Nordicom på Göteborgs universitet har mätt våra medievanor sedan 1979. Sedan starten har det varit ganska monoton läsning, med relativt små förändringar. TV och radio har alltid dominerat stort. Men så hände något förra året och den där internetrevolutionen som alla pratat om sedan millenieskiftet verkar till sist har slagit igenom - hos hela svenska folket, men så klart främst bland de unga. Enligt undersökningen lade ungdomar i åldern 15-24 år under förra året 97 minuter per dag på internet. Medan TV "bara" är tvåa med 96 minuter per dag. Den tid som unga lägger på internet ökar rekordsnabbt - i minuter mätt från året innan (2005) så är det 52 minuter och i procent så blir det hela 116 procent mer per dag. Tala om revolution och att det kommer få effekter behöver vi inte gissa oss till. Då ska man också veta att mobilen - ett av de ungas viktigaste medieinstrument - inte är med i mediebarometerns mätning. SVT och TV 4 är landets två största tevekanaler. Ingen av dem vill såklart använda uttrycket "kris" men klart är att konkurrensen inom TV-mediet i dag är tuffare än någonsin. Och som om det inte räckte med internetkonkurrens som Facebook, Youtube eller Myspace så kan man också idag se i stort sett vilken stor utländsk TV-serie när som helst via sin dator och illegala nedladdningssidor. När det gäller SVT så blir det också extra intressant eftersom de under den här sändningspreioden har riksdagens uppdrag att just locka yngre tittare. Maria Groop Russel jobbar som programbeställare för barn och ungdom på SVT och sitter också med i programledningen. - Vi ska vara viktiga för alla människor på olika sätt, även de unga. Jag kan tycka att vi har misslyckats till en del med det under de senaste åren och det är vi medvetna om, säger Maria Groop Russell. Samtidigt menar Maria Groop Russel att detta inte alls är döden för tablåbelagd, "vanlig" teve. De flesta kanaler - så även SVT - har ju det mesta av sitt material ute på webben. - Det kanske är färre som ser våra program på teve första gången de sänds, men om vi också erbjuder dem på nätet så kan det över längre tid bli fler som ser programmet. Det här att man ska kunna se ett speciellt program när man själv vill kommer bara bli viktigare för oss. Frågan är om utvecklingen går att stoppa och frågan är vad det kommer betyda för exempelvis annonsmarknaden för TV. För det här betyder helt nya förutsättningar för konkurrensen mellan mediaföretagen, exakt vad kan man nog egentligen bara sia om. På TV 4 dömer man dock ut Nordicoms mediebarometerundersökning. Man menar till och med att den inte stämmer överens med verkligheten. - Det är en telefonundersökning som görs i efterhand, man ringer helt enkelt runt och kollar med folk och så ska de säga hur mycket de såg på TV och vad de såg. I efterhand. Det gör att man får en undersökning som blir väldigt trubbig för att inte säga rent fel, säger Malte Andreasson, utvecklingschef på TV 4. På TV 4 väljer man att dra sina slutsatser av en annan etablerad undersökning - MMS (mediemätning i Skandinavien) som enligt TV 4 visar på en knapp ökning av tv-tittandet. Till skillnad från mediebarometern så mäter MMS bara tittarsiffror för TV, medan mediebarometern jämför alla medier med varandra. När Kuriren pratar med Nordicom är de förvånade över kritiken. - Han har rätt i att det bygger på att folk ska uppskatta i efterhand, men själva syftet är inte att få exakt vad varje individ gjort och exakt hur länge. Vi vill ha en långsiktig undersökning som över en tid mäter alla medier på ett så ärligt sätt som möjligt. Via vår statistik kan man se klara trender i utvecklingen, vi ringer till över 4.000 personer på ett år, säger Karin Hellingwerf, forskare på Nordicom. Malte Andreasson på TV 4 medger även att utmaningen från internet är växande för alla TV-kanaler. - Otvivelaktigt så börjar internet börjar bli ett stort medium. För oss är det två saker vi ser som utmaningar. Å ena sidan är nätet ett stort medium som växer och vi ska finnas representerade där också, men det andra tyder på att det här inte sker på bekostnad av TV. Tittar man på hur internetkonsumtionen fördelas över dygnet tyder mycket på att internettillväxten sker dagtid. Det ser vi via vår egen trafikrapport på TV 4:as webb. Folk använder internet på jobbtid och det påverkar inte TV-tittandet på kvällen, menar Malte. Åsikterna går alltså isär. Nordicoms undersökning visar att TV tappar främst unga tittare. TV 4 menar annat. SVT är lika självkritiska som de ser möjligheterna med nyordningen. Andelen svenskar, oavsett ålder (Nordicom mäter 9-79-åringarna) som är ute på nätet varje dag ökade också från 47 procent till 62 procent mellan 2005 och 2006. Det är alltså inte bara de unga som ändrar sina medievanor - det är en trend som går rakt igenom åldersklasserna, även om det är bland de unga som ökningen är kraftigast. Trots att SVT jobbat mycket de senaste åren med att utveckla sitt SVT play - där man kan se program i efterhand på nätet och andra sätt att integrera nya medier som webb-TV eller blogg, så håller Maria Groop med om att utvecklingen gått sakta. - Ja, det kan jag tycka. Men ur mitt perspektiv talar jag för nu för de unga, den diskussion som pågår här just att SVT ska förändras och bli bättre för yngre. Problemet är att vi kanske gjort för lite hittills. De flesta av våra program har varit för breda, för mycket för alla och jag kan tycka att vi skulle ha gjort mer, säger hon. Samtidigt menar Maria att man lätt glömmer att SVT:s stora uppdrag är att huvuddelen av deras program ska vara just för alla. Kanalen ska fortsätta vara bred, men visst kommer det nya innebära en del förändringar inför framtiden. - Vi försöker producera innehåll som riktar sig till yngre och också få ut det mer på nätet, för mobil, eller för en Ipod. Vi jobbar såklart mycket med det. Det gäller även nyheter och samhällsprogram. Ibland när man pratar om unga som grupp så blir de monsterförklarade i media, man glömmer att de också konsumerar media för "vuxna" som nyheter och samhällsprogram och sällan bara ser program som är gjorda för dem, säger Maria Groop-Russel.