Turkisk transa löser morden

BONUSLIV. Mehmet Murat Somer har genomgått två hjärtoperationer för ett medfött hjärtfel. "Jag fick en andra chans, jag lever ett bonusliv nu som jag inte vill kasta bort på negativa känslor och mörk energi", säger han.

BONUSLIV. Mehmet Murat Somer har genomgått två hjärtoperationer för ett medfött hjärtfel. "Jag fick en andra chans, jag lever ett bonusliv nu som jag inte vill kasta bort på negativa känslor och mörk energi", säger han.

Foto: Janerik Henriksson/Scanpix

Kultur och Nöje2012-05-30 06:00

I en kriminalhistoria med lika delar champagne och arsenik löser en elegant transvestit bestialiska mord. Nu introduceras den första delen i Mehmet Murat Somers underhållande deckarserie på svenska.

Mehmet Murat Somers hjältinna är så långt från den slitna bilden av en amatördeckare som man kan komma. Hen är datakonsult på dagarna och nattklubbsägare, transvestit och glamourdrottning på nätterna. Stilidealet är Audrey Hepburn och försvars- (och viktminsknings-)metoden thaiboxning.

Vågad debut
I Turkiet är hans deckarkaraktär numera älskad och uppskattad, men det tog tre år innan någon vågade publicera den första delen i Mehmet Murat Somers serie. Förlag efter förlag tackade nej till den turkiske författarens vågade debut.

- Det var efter att Salman Rushdies Satansverserna hade bannlysts och filmen Kristi sista frestelse hade fått extrema muslimer att demonstrera utanför biograferna i Turkiet. Förläggarna var rädda för att publicera en bok med det innehållet, konstaterar han.

"Det innehållet" syftar på den både extravaganta och solkiga värld som Mehmet Murat Somer målar upp i Profetmorden, den bok han nu lanseras med på svenska. När en efter en av transvestiterna från nattklubben mördas - och det uppdagas att alla offren är döpta efter profeter - startar hans namnlösa hjältinna en egen mordutredning.

Luftig och svart
Deckarkollegan Val McDermid har liknat Mehmet Murat Somers böcker vid en cappuccino, det luftiga skummet på ytan döljer en mörk och bitter brygd. Själv är han mycket nöjd med den liknelsen, för trots att hans deckarserie först och främst är skriven för underhållnings skull har han också ett djupare syfte med den.

- Flera av mina vänner sedan universitetstiden är transvestiter. Den turkiska kulturen är väldigt väl förtrogen med transpersoner, en av våra främsta divor är transsexuell. Men samtidigt är Turkiet mycket ambivalent mot transvestiter, precis som de flesta andra länder. Jag ville uppmärksamma det, för jag var väldigt störd av den här ambivalensen.

I sina böcker vill Mehmet Murat Somer bryta mot traditionella schablonbilder av transvestiter, där de antingen förlöjligats som tossiga manskvinnor à la Dame Edna eller framställts som farliga, destruktiva krafter.

- Jag ville skildra en grupp transvestiter som var lätta att tycka om, som var professionella och bedårande. I vanliga fall ligger fokus i en berättelse ofta mitt i det vanliga, mediokra samhället, men jag har flyttat det till marginalerna. Här hamnar det så kallade normala samhället i stället i utkanten, säger han.

Provocerar ännu
Vid det här laget har han hunnit skriva åtta böcker i serien. Han erkänner utan omsvep att han börjat bli en smula trött på den, men att hans agent tjatar på honom för att det ska bli en nionde bok. Fast trots att han numera är mycket läst och uppskattad i sitt hemland har han inte förlorat förmågan att provocera.

- Min nya bok som jag skrev färdigt för mer än ett år sedan har inte publicerats i Turkiet. Den heter Amiralen i rosa tyll och handlar om militärer och sex. De turkiska förlagen är rädda för att ge ut den. Det är samma sak om och om igen, säger han.

Mehmet Murat Somer

Född: 1959 i Ankara, Turkiet.

Bor: I Istanbul.

Bakgrund: Har arbetat som ingenjör på Sony och chef vid Citibank. Genomgick två hjärtoperationer 1995 och 1996 och började senare helhjärtat satsa på skrivandet. 2001 skrev han de första tre böckerna i sin deckarserie. Har även skrivit andra böcker, bland annat en serie som kallas för champagnetrilogin.

Egna författarfavoriter: Bland annat Honoré de Balzac, Patricia Highsmith och Orhan Pamuk.

Aktuell med: Profetmorden som just kommit ut på svenska. Den ingår i den så kallade Hop-ciki-yaya-serien. Frasen användes som hejaklacksramsa av amerikanska collegeflickor i Istanbul på 1960-talet, men kom senare att bli en synonym för feminina bögar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!