Turkisk folkmusik med särskilt sväng

Efkar Medverkande: Ismet Demirhan, Yasemen Dinc, Hesen Kenjo, Fuat Talay och Hakan Vreskala Ebeneser kulturcentrum i Luleå Rikskonserter/Folkmusikkonsert Gruppen består av fem etablerade musiker som i många år turnerat i världen och uppträtt tillsammans med andra kollegor. Men Efkar bildades för att få spela de låtar ur folkmusiken från Anatolien, den halvö Turkiet ligger på, de tycker bäst om. Just därför, säger slagverkaren Hakan Vreskala som är vår guide till de olika styckena den här kvällen, är de så ?djävla bra?. Och det är helt klart häftigt framförd musik. I alla fall den hälft av konserten jag hann höra och den som ackompanjerar mitt tangentarbete från en skiva. Särskilt fascineras jag av Ismet Demirhans teknik på de olika blåsinstrumenten, och vokalisten Yasemen Dincs röst. Samtidigt är Kenjos kanun, ett slags cittra eller harpa, också mycket vacker. Och utan Vreskalas trummor av olika storlek eller Talays baglama, ett stränginstrument, skulle mycket fattas. Alla instrument får också mycket egen tid i Efkars arrangemang, som ska vara gjorda i en klassisk tradition. I den, säger Vreskala, är improvisationen viktig. Hos Efkar blir improvisationerna aldrig heller för långa. Överlämnandet mellan musikerna sker med en blick och gruppen glider smidigt över till temat eller nästa instrument. Det gör också att musiken, trots att den för mig är främmande, inte heller blir enformig. Det känns som om jag förstår. En mycket märklig upplevelse och något helt annat än att möta både lokal musik vid varma hav under en semestervecka.

Turkisk folkmusik med särskilt sväng

Först blir man liksom varmare. Det är semesterns musik från en sydligare breddgrad som tycks rulla ner från scenkanten när Efkar inleder sin konsert. Men snart blir man varse att här händer det grejor. Efkars tolkningar av turkisk folkmusik rör något djupt inom en.