Tror på specialisering och samarbete

Visserligen liknar han sin nya institution vid en Atlantångare, men själv tar han sannerligen inte plats på någon tjusig kommandobrygga.

STÖRSTA SATSNINGEN. Kjell Englund poserar utanför sin nya arbetsplats Norrlandsoperan där man just nu genomför sin största satsning någonsin. "Åtminstone om man ser till antalet professionella medverkande och till kostnaderna. Drygt 400 kostymer, bara en sån sak", säger Kjell Englund.

STÖRSTA SATSNINGEN. Kjell Englund poserar utanför sin nya arbetsplats Norrlandsoperan där man just nu genomför sin största satsning någonsin. "Åtminstone om man ser till antalet professionella medverkande och till kostnaderna. Drygt 400 kostymer, bara en sån sak", säger Kjell Englund.

Foto: Marianne Söderberg

Kultur och Nöje2010-03-13 06:00
I själva verket har operachefen, eller om vi ska vara formella - verkställande direktören och konstnärlige ledaren för Norrlandsoperan - Kjell Englund, ett trångt tjänsterum i ett hörn på den gamla brandstationen i Umeå. Norrlandsoperan har visserligen byggts ut genom åren, men alldeles uppenbart satsat på scen och publik, inte på tjusigt förpackad administration. I trappan möter jag en enorm fåtölj - den kom i dag tillsammans med operachefens flyttlass från Piteå. I den nya bostaden på Backen i Umeå får den inte plats. - Det är min favoritfåtölj, jag tänkte att den kan få stå här i korridoren, här kan behövas en sittplats för besökare, säger Kjell Englund, som sedan i augusti förra året jobbat hårt för att sätta sig in i sina nya arbetsuppgifter. Efter många år på Norrbottensmusiken, först som producent och senare som chef för Norrbottens Kammarorkester, Neo och Piteå kammaropera har han nu hamnat i ett betydligt större sammanhang. Han är vd för en institution som inte bara räknar in Norrlandsoperan utan också länsmusiken i Västerbotten och en symfoniorkester i sin organisation. Dessutom två festivaler - Umeå jazzfestival och Made samt en konsthall, Vita kuben. Järnspettet
I Piteå basade han över ett 20-tal anställda och många tillfälliga frilansare. På institutionen han nu leder arbetar 90 personer och årligen dessutom 600 frilansare och den budget han hanterar uppgår till 90 miljoner kronor. - Det är många ändar på det här järnspettet. Bara att lära sig alla namn har tagit sin tid, säger Kjell Englund som vid det här laget har hunnit med timslånga samtal med var och en i personalen. - För mig är det en självklarhet, här finns massor av kompetens och kunskap. Några har arbetat här sedan 1970-talet, så det är viktigt att få ta del av deras tankar, drömmar och visioner. De ingår ju alla i det pussel vi ska lägga nu och varje bit är viktig för helheten. Hjärtat i samtiden
På Norrbottensmusiken hade Kjell Englund bland annat uppdraget att förnya operakonsten genom Piteå kammaropera. Visionen för Norrlandsoperan talar om en spelplats för nya uttryck som ska uppnås både genom tradition och provokation. - Det är ingen hemlighet att mitt hjärta ligger i det samtida. Operan vilar på en tung tradition, men måste utvecklas för att överleva. I dagarna har vi därför bland annat inlett ett samarbete med Operahögskolan i Stockholm. Men traditionen är självklart viktig, den är historia och bas, och naturligtvis kan jag inte vara lika radikal i mina val här som jag kunde på Piteå kammaropera eftersom Norrlands-operans budget till stor del baseras på publikintäkter. Programmet för 2011 har spikats i dagarna och både under 2012 och 2014 utlovar Kjell Englund nyskrivna operor. 2014 är ett alldeles speciellt år för Umeå, som då blir EU:s kulturhuvudstad. - Sedan Umeå föreslogs har det varit väldigt tyst och man kan väl säga att vi alla går och väntar. Processen kring arrangemanget och satsningarna är mycket demokratisk, vilket också var en av anledningarna till att juryn valde just Umeå. Naturligtvis kommer Norrlandsoperan att få en väldigt viktig roll eftersom vi är den största scenkonstinstitutionen i stan, säger Kjell Englund som förändrat programläggningsprocessen för Norrlandsoperan sedan han tillträdde. - Vi måste skapa lite arbetsro för den kreativa processen, inte alltid ha kniven på strupen. Därför har vi redan lagt 2011 och hoppas kunna få lite luft kring tankarna på framtiden och inte minst inför 2014. På Norrlandsoperan säger han sig ha funnit en stämning som han liknar vid "en frigruppsanda" och redan som anställd på Norrbottensmusiken var han aktiv i arbetet med att skapa kulturella scenutbyten, inte bara med Västerbotten utan också med resten av Norrland. Sedan några år tillbaka gästspelar Norrbottens Kammarorkester och Neo regelbundet i Umeå, medan Norrlandsoperans symfoniorkester årligen spelar i Piteå och Luleå. Mer debatt i Umeå
- Det är viktigt att alla institutioner specialiserar sig, att var och en står för något eget, något ingen annan gör. I Norrbotten satsade vi på Norrbotten Big Band och Norrbotten Neo, i Umeå på stor opera, men också på en symfoniorkester som visserligen ska kunna vara all-round och spela operamusik, men också ge ett femtontal egna orkesterproduktioner varje år. Och något ska vi vara förbannat bra på. Just nu satsar vi bland annat på cd-inspelningar av Bruckners originalmusik - han var en tonsättare med dåligt självförtroende som hela tiden förändrade sin musik. Nu går vi till källan, som bland annat innebär att vi använder oss av de instrument Bruckner skrev för, inte de som moderniserats genom åren. I Umeå bor han inte bara i en större stad, med gott om mångkulturella inslag. Han befinner sig också delvis i ett annat klimat när det gäller kulturen. - Jag tycker det pågår mer debatt kring kulturen här. Vi som jobbar på institutionerna blir påpassade på ett helt annat sätt, kan inte säga vad som helst utan att bli motsagda. Det känns att kulturen är viktig i Umeå. Och jag tror verkligen på ett ökat kulturellt samarbete mellan Norrbotten och Västerbotten, särskilt med tanke på en framtid där vi kanske kommer att bli en region.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!