Trist med Tingsek

På fredagen dök Tingsek upp i Kulturens hus. Norrbottens-Kurirens recensent Nina Svanberg konstaterar att Tingsek vet hur man tänder en publik.

Kunnigt och i gasen direkt. Tingsek vet hur man tänder en publik.Foto: Andreas Wälitalo

Kunnigt och i gasen direkt. Tingsek vet hur man tänder en publik.Foto: Andreas Wälitalo

Foto: Andreas Wälitalo

Kultur och Nöje2007-09-29 01:45
Tingsek Kulturens hus Fredag, 20.30 Publik cirka 300 Jag tänkte att jag borde ha hela den här recensionen klar innan jag ens hört första takten från Tingseks gitarr. Men så gör man inte. Man går på en konsert med öppna sinnen och med så få förutfattade meningar som möjligt i bagaget. Det är svårt. De senaste veckorna har jag sett honom överallt. I TV-reklam, på affischer och hemsidor. Jag har sett den där bilden på honom med slängigt hår och gitarren i hand tusen gånger. Och som grädde på moset fick jag jobbet att recensera honom. Timbuktu och Nicolai Dunger i levnadsglad popförpackning, here we come. Alldeles i början står jag och lurar på att det är bra. Vaggar med lite. Ljudet är grymt bra, ljusinramningen snygg och alla kan sina instrument till det yttersta. Publiken är på och fyller lokalen. - Det brukar vara svårt att få till en bra stämning i en sån här svart låda men så är det inte ikväll, säger Tingsek efter World of it?s own från senaste skivan med samma namn. Och det är sant, de drar på ordentligt och är proffsiga på köpet. Men det blir inte roligare för det. Om Nothing nobody right & wrongs: - Den här låten skrev jag vid mitt köksbord på Ystadsgatan och den handlar om kaffe och cigarretter. Nej, nej, nej. Sånt där låter aldrig lika snyggt som man tänkt sig. Vad är Tingseks grej? Varför får han åka runt och spela i hela Sverige? Det spelar väl ingen roll att han kan glida smidigt mellan olika genrer, att han kompat och sjungit i flera olika konstellationer. Skunkdagboks-texter är det i alla fall. Hur mycket han än vill smitta av sig sin damp-energi så förblir jag immun. Låtarna bänds till funkdängor och feel good på speed med kreddiga influenser. Någon cover aktar sig Tingsek för att göra, säger han. Men en gammal Depeche Mode-låt från en bortglömd b-sida vill han göra rättvisa. Jag struntar i om det hör till hans "stil" eller inte, men Tingsek är raka motsatsen till ett Depeche Mode daterat 1984. Kan inte låta bli att tänka på Depeche Modes låt Something to do från samma år ... "Boredome". - Jag skrev en kontaktannons en gång för några år sedan då jag var väldigt desperat efter kärlek. Men jag satte aldrig in den, det blev en låt i stället. I den låten sätter sig Tingsek bakom trummorna och basisten stiger in i ljuset från huvudstrålkastaren för att hård-dänga strängarna. Då vill jag gå hem. Om jag bara var intresserad av att för en kväll tänka på något annat och känna det pirra i magen av en snygg och sympatisk kille så visst. Då är Tingsek något att ha. Men ändå. Nja. Tingsek kan lalla på bäst han vill. På grund av pressläggning fanns inte tid att se hela spelningen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!