Det blir trespråkigt på operascenen i Lainio i påsk. När Opera Vildmark för trettonde året bjuder in till föreställning, med premiär på långfredagen, är det William Waltons Björnen efter Tjechovs förlaga som spelas. I rollen som Popova får publiken höra Opera Vildmarks egen initiativtagare, Lainiodottern Carina Henriksson, sjunga på meänkieli. Den svensksjungande Björnen Smirnoff görs av Karl Petter Eriksson och som Popovas betjänt Luka sjunger Anders Rimpi på ett minoritetsspråk i minoritetsspråket, nämligen lulesamiska. Därmed blir det debut för Anders Rimpi att sjunga på sina förfäders modersmål.
- Carina Henriksson har tagit fast på trespråkigheten som finns i det här området och det blir förstås en utmaning att sjunga på samiska. Min pappa har inte pratat samiska med mig under min uppväxt, så det är inte något jag har med mig från början, berättar Anders Rimpi.
Dramatik och musik
När Kuriren når honom sitter han i matsalen på Göterborgsoperan. Sedan han blev klar med sin utbildning i klassisk musik 2006 har han verkat som frilansande operasångare och kompositör.
Just Göteborgsoperan har varit en av de stora uppdragsgivarna. Anders Rimpis intresse för opera väcktes när han en gång hörde en operasångare och tänkte: "Hur kan det komma så mycket ljud ur en människa?"
- Operan som genre är ju en blandning av dramatik och musik i sitt allra häftigaste uttryck, säger han.
Sedan något år tillbaka sätter 40-årige Anders Rimpi också sina avtryck i den samiska kulturvärlden. Han säger själv att det började när han deltog i en workshop för samiska konstnärer i samband med den samiska festivalen Márkomeannu förra året.
Där knöt han kontakter som ledde till åtskilliga projekt. Han har bland annat komponerat ett ljudlandskap till Máret Ánne Saras konstutställning - musik som uteslutande bygger på ljud från renskötseln.
Han jobbar också tillsammans med Hilde Skank Pedersen i ett scenkonstprojekt och till hösten kommer han att ha en av rollerna i musikteaterpjäsen Building the Sámi Nation, som är ett samarbete med bland andra Siri Broch Johansen.
På låtsas
I den föreställningen blir det att prata lulesamiska.
- Jag insåg när jag var på Márkomeannu att många av de samiska konstnärerna talar samiska, så jag blev sugen att försöka lära mig och läser därför en distanskurs mot Samernas utbildningscentrum.
Det är alltså på fädernet Anders Rimpi har sina samiska rötter. Pappa Nils-Ivar kom från Ålloluokta vid Storlule utanför Porjus. Någon gång på 1960-talet träffade han Anders mamma, som var lärare i Vuollerim. Paret flyttade till Västkusten och Anders har vuxit upp i Göteborg. Sommarsemestrarna tillbringades dock alltid i Ålloluokta och numera besöker Anders Rimpi byn vid Storlule ett par veckor varje sommar, till påsk om möjligt är, och till sarvslakten om hösten. Anders bror har skötesrenar hos Apmut Ivar Kuoljok. Operan och sarvslakten är, säger Anders Rimpi i en till synes halsbrytande jämförelse, varandras motsatser.
- Att delta i sarvslakten kan verkligen vara farligt. Det är alltid någon som skadar sig, men ingen hetsar upp sig för det. På operascenen är det raka motsatsen: Där dör folk hela tiden och det är stor dramatik, men allt är bara på låtsas.
Opera Vildmark ger Björnen på långfredagen och påskdagen. Efter operaföreställningen framförs också Mikael Niemis teaterpjäs Tukkipojat, som har kallats för Tornedalens första
queerpjäs.