Toner som torterar

Genom sina studier av musik och tortyr tycker Peter Bryngelsson att han närmat sig musikens väsen. Lika mycket som musik kan träffa vårt innersta, lika mycket kan den skada oss.

STUDERAR MUSIKENS VÄSEN. Peter Bryngelsson är musiker och filmare och dessutom lärare i filmmusik på Malmö högskola. I dag torsdag öppnar han en utställning om musik som tortyr på Norrlandsoperan i Umeå.Foto: Jessica Gow / SCANPIX

STUDERAR MUSIKENS VÄSEN. Peter Bryngelsson är musiker och filmare och dessutom lärare i filmmusik på Malmö högskola. I dag torsdag öppnar han en utställning om musik som tortyr på Norrlandsoperan i Umeå.Foto: Jessica Gow / SCANPIX

Foto: Jessica Gow

Kultur och Nöje2009-01-29 06:00
- För mig är det här en stor upptäckt, man måste gå tillbaka till vad musik innebär eftersom man går så metodiskt tillväga med musik som tortyr. Peter Bryngelsson är själv musiker men också filmare och huvudlärare i filmmusik på Malmö högskola. De senaste fyra åren har han intresserat sig för musik och tortyr, ett arbete som så småningom ska resultera i en bok, i en dokumentär för Sveriges Television men som han nu allra först använder i en installation i Umeå. Torterad till den ljuvaste musik visas i Vita kuben på Norrlandsoperan från och med torsdag 29 januari. Inte starka känslor
Nazisterna använde musik i koncentrationslägren, fransmännen under kriget i Algeriet, och den chilenska juntan i sådan omfattning att tortyrkammaren kom att kallas "diskoteket". Men som rutinerad musikföreläsare börjar Peter Bryngelsson med att delge sin uppfattning om vad musik i själva verket är, något som det tagit honom cirka 15 år att komma fram till. Musik är inte lika med starka känslor, framhåller han. I stället menar han om musikens grundfundament är balans, riktning och hastighet. En fruktansvärt torr beskrivning, kan tyckas, av ett konstnärligt uttryckssätt som väcker just starka känslor. Men Peter Bryngelsson jämför med en bergochdalbanefärd. Inte heller den består av känslor, däremot av en hisnande resa. - Om man vill rubba en människas uppfattning om sig själv, så rubbar man ju först balansen, sedan rubbar man känslan av hastighet och tid, och riktningen tror jag. Då slutar man uppfatta sig som människa. Musikens grundfundament är i sin tur ornamenterade, utsmyckade genom tolkningar och kulturella tillägg som väcker känslor. Just ornamenten, stilen, har varit avgörande för torterarna. I Falluja, Irak, svepte amerikanerna fram i helikopter och spelade Eminem. Countryn värre
De trodde att Metallica och Eminem skulle vara den musik som terroriserade irakierna mest, men det visade sig att country var värre. Under belägringen av Sarajevo, när serberna besköt staden, stod även stora högtalare utplacerade. Från dem hördes nationalistisk musik, Turbo folk, för övrigt samma genre som Marija Serifovic, vinnaren i Schlager-EM 2007, representerar. - Jag tycker det var konstigt att man helt okritiskt svalde hennes seger och flaggviftande. Egna favoriterna värst
Allra värst är att bli utsatt för den musik man egentligen gillar. Att efter total isolering, utan mat och kläder, i handklovar och med en svart luva över huvudet, bli exponerad för de egna favoriterna på högsta volym blir dubbelt nedbrytande. Under militärdiktaturen i Uruguay tvingades vänstersympatisörerna lyssna till Yellow submarine efter vattentortyr. Den chilenska juntan använde Stones Satisfaction. - För en svensk skulle det kanske vara Lars Winnerbäck eller Ulf Lundell, man berövar offren någonting, säger Peter Bryngelsson. - Det är otroligt utstuderat, jag undrar om de som jobbar med musiktortyr kan mer om musikens inneboende väsen än musikforskarna?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!