Tillspetsat om religion

Om vi ställer en mystiker och en vetenskapsman inför en lucka i våra kunskaper om livet och universum kan vi förutsätta att deras reaktion har en gemensam nämnare: båda får en kick. Orsaken är dock helt olika. Mystikern darrar av ödmjukhet inför en gåta som övergår det mänskliga förståndet. Vetenskapsmannen triggas av motståndet och kavlar upp ärmarna - om man nu gör det inför ett tankearbete - och försöker förklara och lösa det. Richard Dawkins hör till den senare kategorin som inbiten empiriker. Våra kunskapsluckor blir allt färre. Även om det inom fysiken ännu saknas en "kran", som kan lyfta oss upp ur okunnigheten på samma sätt som inom bilogin och evolutionsläran, menar Dawkins att en sådan förmodligen kommer. Han är en hängiven motståndare till religionen och Illusionen om Gud kan ses som ett försök att övertyga fler om ateismens riktighet och moraliska överlägsenhet. Dawkins är övertygad om att fler än vad som erkänner det, i grunden redan är ateister. Det handlar om att våga "komma ut". Många lever i samhällen där det är långt ifrån riskfritt att säga att man inte tror på Gud. Hans argumenterande påminner om boxarens jabbar och krokar, det är både tekniskt och kraftfullt och visst plockar han poänger även om knockouten - åtminstone i mitt fall - uteblir. "Gudsbevisen", från Thomas av Aquinos till S:t Anshelms av Canterburys, slås snabbt sönder. Samma öde möter argument som hänvisar till naturens skönhet och tecknen på en intelligent skapare. Intelligent design får Dawkins att se rött. Evolutionen är oerhört mycket mer sannolik och rimlig, resonerar han. Han visar också på inkonsekvenser och moraliska förkastligheter i både det gamla testamentet och det nya. Dessutom menar han att religionen är orsak till många krig och konflikter. Mycket i hans resonemang är långt ifrån några nyheter men de skakar ändå om på det sätt en bra bok kan göra. Mycket beror på Dawkins sätt att skriva. Han är ofta rolig, dräpande och drar sig inte för att spetsa till resonemang. Varför skulle vi inte diskutera religionen? Varför skulle den vara höjd över allt kritiskt granskande? Ja, varför? Det sker en hel del dumheter i religionens namn. Fundamentalism och bokstavstolkningar leder sällan till något gott, liksom alltför intima allianser mellan politik och tro. Det är inte svårt att skriva under på. Men här och var blir Dawkins allt för ivrig att övertyga. Att militära konflikters kärna, liksom orsaken till terrorism, skulle vara religion är inte sant. Som exempel anförs bland annat situationen i Irak där shia- och sunnimuslimer påstås bråka på grund av olika trosuppfattningar. Snarare är orsakerna - både här och i fråga om grogrund för terrorism - ekonomiskt, socialt och politiskt kaos. Religion blir ibland, ungefär på samma sätt som etnicitet, vapen som demagoger kan använda för att piska upp stämningar i politiska syften. De mest intressanta kapitlen i boken är inte de som handlar om varför Gud sannolikt inte finns utan partierna som handlar varför "Han" inte behövs. De är också de tunnaste. Behovet av tröst reduceras till rekommendationer i stil med att vi kan fundera över att vi varit "döda" oändligt länge innan vi föddes. Dawkins ser själv bristfälligheten i argumenten och retirerar till "religionens makt att trösta gör den inte sann. Under ytan bubblar en intressantare fråga. Klarar sig människan utan "andlighet" i någon form? I spåren efter sekulariseringen har en mänga nya "andlighetsformer" som New Age, astrologi och medium, som påstår sig stå i kontakt med de döda, brett ut sig. De samhällen där religionen utplånats av politiska skäl visar också att ateismen kan bli en religion i sig som varken är sundare eller mer tolerant, vi kan se på exempelvis forna Sovjet. Att ersätta behovet som religionen fyller på något enkelt eller konstruktivt sätt är tydligen mer komplicerat än vad många insett. Att diskutera och debattera "tro" och vad den får legitimera framstår därför som allt mer nödvändigt.

Tillspetsat om religion

Richard Dawkins är en inbiten empiriker och motståndare till Gud. Han är också övertygad om att fler är ateister än vad som erkänner det, och vill i sin bok Illusionen om Gud göra upp med tankesätt och invand religiositet.