Inga spannmåls- eller mejeriprodukter. Alltså inte fil med flingor och inga smörgåsar till frukost. Inte heller en snabb pasta före träningen. Ingen kikärtsröra och ingen tzatziki. Men gud, inga tacos på fredagarna! <BR>Redan efter att den första meningen har lämnat Per Perssons mun, känner man paniken komma. Hur tusan klarar man sig utan spannmåls- och mejeriprodukter?<BR> ? Det är inte så svårt som man kanske tror. Visst tog det ett tag att ställa om och jag kan fortfarande längta efter speciellt bröd. Men i det stora hela tycker jag inte att jag försakar något, säger Per Persson.<BR>Till vardags jobbar han som arkitekt på MAF arkitektkontor i Luleå. Och precis som vilken människa som helst tar han regelbundet en runda i skid- eller löpspåret och äter middag med sina vänner. Den troligtvis största skillnaden finns inuti. Efter ett år med stenålderskost visade sig hans värden vara så pass förbättrade att hans läkare undrade vad han egentligen hade gjort. <BR> ? Jag har alltid tänkt på vad jag äter och alltid motionerat. Men när jag passerade 50 började jag mer och mer tänka på alla ålderssjukdomar som lätt smyger sig på, säger Per Persson.<BR>Frun hängde på<BR>Det var genom en yngre släkting som han först fick höra om stenålderskosten. När han sedan läste en bok i ämnet av arkeologen Göran Burenhult, var han fast. Både han och hans fru beslöt sig för att ändra sina kostvanor. Och bara efter någon månad kom de första effekterna. Inte bara gick han ned 4?5 kilo, han kände sig både lättare i magen och piggare. <BR> ? Med den här kosten speedar man verkligen igång magen. Jag får gå på toaletten tre gånger så ofta som förut. Det blir ju väldigt stora mängder frukt och grönt och ett jäkla kånkande på tunga matkassar, skrattar Per Persson.<BR>Basen i hans samtliga måltider under en dag, består av just frukt och grönsaker. Till frukost mest frukt och till lunch och middag mer grönsaker. Till varje mål är han noga med att få i sig protein, helst mager sådan som fisk, fågel och vilt. <BR>Fuskar lite ibland<BR>Dagen till ära är det lunch på Tallkotten som gäller, något som tydligen ska fungera hur bra som helst. Men med tanke på hur länge det tog för många restauranger att ta fram godkända vegetariska alternativ för inte så många år sedan, är det inte konstigt att man blir lite skeptisk. <BR> ? Jag är inte så sträng att jag inte kan äta ?fel? mat om det bjuds. Men då tar jag inte så mycket. Jag brukar själv fuska med tofuglass och någon hårdbröskiva då och då. Och så dricker jag vin. <BR>När maten kommer in har dagens rätt bestående av slottsstek och potatis ändrats efter Per Perssons krav. Potatisen är utbytt mot varma grönsaker. Men på tallriken ligger både röda bönor och haricot verts.<BR>?Mm, fint?<BR> ? Ja, det här var ju inte riktigt rätt. Men det är ju inte så lätt att veta, säger Per Persson och skär en bit av slottssteken.<BR> ? Men köttet var ju mört. Mm, fint.<BR>Blir du inte väldigt seg i huvudet ganska snabbt efter en sådan här lunch? Kolhydrater är ju ändå hjärnans bränsle.<BR> ? Nej nej, men det är klart att man får ta ett päron då och då. Frukt innehåller ju också kolhydrater. Men personligen tycker jag att det är just kolhydraterna som man blir trött av, säger Per Persson och fortsätter:<BR> ? När jag åker Vasaloppet brukar jag dock ladda med både ris och pasta. Men sedan jag började med stenålderskosten har jag faktiskt förbättrat mina tider. <BR>Blir det inte dyrare att äta den här typen av mat?<BR> ? För oss blev det lite dyrare. Men det beror ju på var man handlar. Och så får man gå efter säsong. Vi köper lite dyrare fisk och kött. Så det kanske går på ett ut. <BR> ? Hur som helst tycker jag att man måste våga prova. En gång i tiden slutade jag med socker i kaffet. Visst var det svårt i början men nu är det tvärtom otänkbart att använda socker. Vanans makt är stor men vi är formbara. <BR>
