Till den manlige nördens försvar

Konstnären Annika Larsson fortsätter undersöka manliga kulturer - denna gång står datanördarna i centrum. - När familj och nationer upplöses bildas nya nätverk. I dagens online-vardag är nördkulturen den nya familjen, säger hon. Film- och videokonstnären Annika Larssons utforskande av männen och makten har gjort henne till en av Sveriges mest lysande internationella stjärnor. Hennes konstnärskatalog innehåller 23 videokonstverk på ett decennium. Ingen mördande produktion, men just därför presenterar Dunkers kulturhus i Helsingborg "en stor" separatutställning. Trots att den bara omfattar fyra verk, varav ett nytt. De samlas under titeln Stereotype - faktiskt första gången hon har gått med på att titulera en utställning. - De flesta av mina verk har sin utgångspunkt i stereotyper, och framförallt då om män. Jag gillar begreppet stereotyper, eftersom det handlar om att vi tror vi vet vad vi ser. Men titeln är förstås en lek med begreppet, säger Annika Larsson. Internetvardag Dunkers kulturhus intendent Magnus Jensner introducerar hennes konstnärskap med att säga att 90-talet storheter som Annika von Hausswolff och Annica Karlsson Rixon uppehöll sig vid teoretiska och historiska referenser. Medan Annika Larsson hämtar sitt material ur en helt ny vardag - internets bilder. - Det fanns en tid när vi tänkte på internet som ett verktyg. I dag är det en del av oss, säger hon. Hennes nya verk Power down handlar om en grupp "geeks", datanördar, filmade runt Uppsala högar. Där går de omkring i en science fiction-stämning och sprayar "power down"-symboler (datorns strömknapp) på marken. Det refererar tydligt till en datorkultur utan att egentligen alls utspela sig i datorvärlden. Annika Larsson säger att det handlar om tekniken som religion i vår nya tid. Dystopisk skildring - Vi lever i denna övergångsvärld av futuristisk fascination och vurm för hastighet. Ungefär som i tiden för industrialismen, men nu i en postindustriell kontext. Verket är också inspirerat av Paul Virilios teknologiteorier som bland annat handlar om att varje teknologi bär på en olycka; den som uppfinner flygplanet uppfinner även flygkraschen. Annika Larsson dystopiska skildring Power down ser onekligen ut som om den utspelar sig i en värld där något hänt med datorteknologin. Men vad? Lustigt nog är verket samtidigt en sorts liten hyllning till nördarna, de ekologiska datorkillarna i filmen som ser ut som hämtade från ett rollspel. Konstnären har skildrat dessa "geeks" tidigare. - Online-kulturen har anammats av en bred allmänhet samtidigt med en fantasyvåg. Det som för bara några år sedan ansågs som ett väldigt extremt liv har i dag blivit mer vardag. Hemtam i kulturen Samtidigt som allt fler lever allt mer av sitt liv på nätet har synen på nörden förändrats. För Annika Larsson som själv såg sig som en pojkflicka som växte upp med datorer, är det här knappast nytt - hon är hemtam i kulturen och har alltid hämtat bilder och idéer från nätvärlden. Den stora skillnaden är kanske att vi i publiken nu också delar referensramar i större utsträckning. - Det tror jag. I en del av mina tidigare verk har publiken trott att saker utspelat sig i publika situationer, när jag i själva verket hämtat dem från en extrem subkultur på internet. I Stereotype ingår också verken Pink Ball (2002), Hockey (2004) och Fire (2005) som alla handlar om makt och män. Angående att hon alltid skildrar män har hon sagt i en intervju "Om kvinnor såg ut mer som män skulle jag troligen filma kvinnor också". - Haha, ja visst är det bra! Men vad jag menar är att jag inte är ute efter att ändra varken patriarkatet eller stereotyperna. I den värld jag jobbar låtsas jag som om de inte fanns.