Tidsresenär med stoppknappen ur funktion

Henry (Eric Bana) undkommer döden i en bilolycka som liten pojke. I samband med det visar det sig att han har en genetisk defekt som gör att hans kropp reser runt i tiden - och det är utom hans kontroll var och när han befinner sig. Behöver man ens säga att relationen till hans hustru Clare (Rachel McAdams) blir något ansträngd? Likt Ghost med Patrick Swayze är det här en romans som övervinner tidens och rummets begränsningar. Filmen saknar dessvärre Ghosts oförglömliga bilder, händelser och ögonblick (det är samma manusförfattare Bruce Joel Rubin). Som betraktare har man fullt upp med att försöka hålla reda på var Henry befinner sig i sin tidsresa. Rörigt minst sagt. Men romansen har helt klart sina förtjänster - Bana och McAdams har god kemi. Dessutom är jag oändligt förtjust i filmer om tidsresor. Håll förväntningarna nere så kan Tidsresenärens hustru vara ett fint tidsfördriv.