Thoreaus tankar lever än

I postlådan damp det nyligen ned en reklamtidning från ett skogsbolag till hugade skogs-ägare. Där fanns ett porträtt av en lärare som blivit entreprenör. I texten framgår att det var Henry David Thoreau som fått honom att tänka om efter att ha läst Skogsliv vid Walden i slutet på 1970-talet. Poeten och debattören Göran Greider ägnar många rader åt att beskriva sin läsupplevelse från 1970-talet i boken Fucking Sverige från 2001. I ett av höstens nummer av en så kallad damtidning finns hänvisningar till Thoreau. I en artikel om hälsa och att skogspromenader är inne står det att Thoreau efterfrågas flitigt på antikvariaten. Det framgår inte om skribenten har gjort en egen marknadsundersökning eller om någon av dem som nämns i artikeln har läst honom. En ny bok av Thoreau kom ut hösten 2005. Den heter Konsten att vandra och består av essäer översatta av Erik Carlqvist och utgiven av Bokförlaget H:ström i Umeå. Skilda ämnen Konsten att vandra är en samling essäer om så skilda ämnen som musik, kärlek, skogarnas förnyelse, slaverimotstånd och konsten att vandra. En av essäerna ger en lektion i hur trädens fröer sprids och skapar växelbruk i skogen. Den kanske får en och annan skogsexpert att dra på munnen men svårt att säga något emot. I ett tidigt skede kunde Thoreau se vad industrisamhället förde med sig. Han sätter fingret på den moderna människans onaturliga livsstil och vanor som om det gällde oss här och nu. För 150 år sedan skrev han om att ge sig ut och vandra har inget med träning att göra. Vill man ha det ska man ge sig ut på jakt efter livets källor. ?Tänk er en människa som svingar hantlar för sin hälsas skull, när dessa källor bubblar upp i de avlägsna marker, som hon inte har sökt sig till.? Förordet till Konsten att vandra är skrivet av idéhistorikern Ronny Ambjörnsson. Han hjälper läsaren att förstå det sammanhang och den miljö Thoreau verkade i. Ambjörnsson hör också till den skara som läste Thoreau som yngling. Klassiker Efter Konsten att vandra tar jag itu med kultboken Skogsliv vid Walden som översatt av Frans G Bengtsson kom ut första gången i Sverige 1924. Den handlar om författarens vistelse och enkla liv vid en tjärn i Walden mellan åren 1845 ? 1847. De två årens praktiska bestyr, hans iakttagelser i naturen och hans tankar finns beskrivna i boken. Mitt läseexemplar som utgör tredje utgåvan från 1957 har förpassats till centralmagasinet på Luleå stadsbibliotek. Den manlige bibliotekarien ler igenkännande när han dammar av boken vid överlämnandet: ?Hm, en gammal klassiker.? Många som refererar till Thoreau och Skogsliv vid Walden är män. Fast kanske inte de som växte upp i skogen med tjäderspel utanför husknuten på vårarna. För lantbruksstuderanden förekommer Thoreau knappast i någon källförteckning. Inte heller i någon krönika i Land Lantbruk blir han omnämnd. Inte så konstigt heller med tanke på hur han avfärdar bondelivet i Skogsliv vid Walden. ?Varje invånare i Nya England skulle lätt kunna odla sitt husbehov av spannmål i detta rågens och majsens land och inte behöva vara beroende av avlägsna och fluktuerande marknader.? Thoreau bevisade med sina år i den lilla timmerkojan vid tjärnen att han kunde ?undvara all handel och köpslående vad föda beträffar?. Redan på Thoreaus tid kunde skulder och inteckningar på gårdarna vara större än hela gårdens värde. Vägrade skatt När det gäller djurhållning ser han det mer som att det är djuren som håller sig med uppassare. Ett filosofiskt, det vill säga förnuftigt folk skulle aldrig använda djurens arbetskraft. Undrar just vad han hade tyckt om traktorerna. Innebär de också ?onödigt, skadligt och förslöande arbete?? Henry David Thoreau vägrade att betala skatt till en stat med lagar som bland annat tillät slaveri. I fängelset skrev han traktaten Om civilt motstånd. Anade han att den skriften skulle komma att bli vägledande för så många rörelser ute i världen? Mahatma Gandhi, Martin Luther King och Nelson Mandela har läst honom liksom syndikalister, plogbillar och fildelare. Små efterforskningar i cyberrymden ger många träffar. Långt före bloggarnas tid skrev Thoreau dagböcker. Nu finns de också på nätet och vi kan följa hans noteringar dag för dag, finurligt synkroniserade med vår almanacka. Till det enkla och naturliga ? det vilda livet där vi är ett med naturen ? det är dit Thoreau pekar. För att kunna vandra krävs inte bara självdisciplin för söndagens skogspromenad eller att vi bokar in en vecka på fjället. Det behövs också mod att våga förändra som Gandhi, Luther King och Mandela. Det vore synd om Henry David Thoreau bara blev en ikon bakom en ytlig trend. För att undvika det måste vi läsa honom och sedan tänka själva. FaktaHenry David Thoreau (1817?1862) Amerikansk essäist, poet och filosof, bosatt i Concord, Massachusetts. Att läsa på svenska: Skogsliv vid Walden ( Wahlström & Widstrand) Konsten att vandra (Bokförlaget h:ström ? Text & kultur) Civil olydnad (Bokförlaget h:ström ? Text & kultur) Om civilt motstånd (Arkturus) The Blog of Henry David Thoreau:http://blogthoreau.blogspot.com/