Teaterhögskolan rustar inför framtiden

För första gången i skolans elvaåriga historia genomförs ett regelrätt samarbete kring två pjäser för barn- och ungdomar mellan Teaterhögskolan och Norrbottensteatern, som båda ställer upp med skådespelare. Snart tillträder den första tillförordnade professorn, skådespelaren Reine Brynolfsson. Dessutom har utbildningen anpassats till Europas övriga universitetsutbildningar, i enlighet med den så kallade Bolognaprocessen, vilket innebär att de studenter som passerade juryns nålsöga i höstas erbjuds en treårig grundutbildning, en kanditatexamen, i stället för de nuvarande fyra åren. Tanken är att ett fjärde och femte år ska kunna sökas vid valfri teaterhögskola inte bara i Sverige, utan också inom hela EU. Men självklart finns det också en längre version av Maria Weisbys väg till rektorsjobbet på Teaterhögskolan i Luleå. Kanske började det redan på Scenskolan i Stockholm, där började hon träna upp ögat och örat som regissör i mindre sammanhang. - Lite förvånat fick jag frågan av en kompis om jag inte ville läsa med henne inför hennes prov till Scenskolan. Jag gjorde det och hon kom in! Det kändes nästan ännu roligare än när jag själv kom in, säger Maria Weisby. Anlitades som gästlärare
Under många år arbetade hon som skådespelare på Stockholms stadsteater. När de satte upp Shakespeares Trettondagsafton bjöds ensemblen bland annat in till Sydafrika och Johannesburg. Där ombads Maria Weisby hålla en workshop med studenterna. Det gick så bra att hon under tio år anlitades som gästlärare på The Market Theatres skådespelarutbildning. - Där skapades mitt intresse för att arbeta med studenter. Villkoren är naturligtvis väsensskilda, vardagen helt annorlunda och teaterarbetet blir så meningsfullt i den miljön. Parallellt med jobbet som skådespelare och gästlärare i Sydafrika började hon också regissera. Satte bland annat upp Bergspredikan direkt för kyrkorummet, jobbade med olika fria grupper, men också en del på TV. Under två år regisserade hon bland annat Rederiet, "en mycket bra skola", men också några ungdomsserier och så julkalendern Kaspar i Nudådalen, där hon gjorde tolv avsnitt och Åsa Calmér tolv. Känslan för länet
Vid det laget hade hon slutat som skådespelare på Stockholms stadsteater och sin första kontakt med Norrbotten fick hon när hon reste hit för att regissera novellfilmen Jag reder mig nog, byggd på Gerda Anttis roman. - Vi spelade in i Övertorneå och Kuivakangas och jag fick direkt en känsla för det här länet. Dessutom hade hon kontakt med Ida Wahlund, då elev vid Teaterhögskolan i Luleå, ytterligare en av dem hon arbetat tillsammans med inför ett teaterhögskoleprov. När det blev tal om att ta nästa steg i teaterutbytet mellan Sydafrika och Sverige föreslog Maria Weisby ett samarbete mellan The Market Theatre och Teaterhögskolan i Luleå. Själv reste hon norrut som observatör under ett av de första gemensamma mötena för några år sedan. Då fick hon reda på att man sökte en avdelningschef, som är det korrekta namnet för det som alla till vardags kallar rektor. - Det var ett stort beslut, inte helt enkelt, säger Maria Weisby, som har familjen kvar i Stockholm. Fördelen är arbetsron, inte mycket privat som stör. Nackdelen är den torftighet som ett uppdelat liv innebär. Förutom att vara chef med allt vad det innebär är Maria Weisby också huvudlärare i scenisk framställning. Under hösten har hon också regisserat ungdomspjäsen Ett hjärtslag bort, som just nu turnerar i Norrbotten. - Det är ett väldigt viktigt samarbete. För studenterna innebär det att de på allvar får möta en publik, arbeta med teater på riktigt, riva, bygga, turnera. Ofta återkommer hon till kontakten med branschen, A och O för en blivande skådespelare. - Här på Teaterhögskolan i Luleå har vi bara en heltidsanställd lärare i röst, i de andra tekniska ämnena som sång och rörelse har vi lärare på olika deltider. Själv är jag lärare i scenframställning, men vi använder oss också av många gästlärare i det ämnet, vilket är en fördel. För så är det också i verkligheten, som skådespelare möter man hela tiden olika regissörer, och här förbereds studenterna för det, säger Maria Weisby. Uppdraget att skära ner utbildningstiden med ett år har självklart inte varit enkelt. - Vi ville inte tumma på praktiken, den är fortfarande en termin. Men däremot har vi komprimerat utbildningen, knipit lite här och där. Bra förebild
God hjälp i utvecklingen av skolan säger hon sig ha i den akademiska världen, men också i en omfattande kontakt med hela Teatersverige. - Det finns inget krav på att vi ska ha en professur knuten till skolan i dag, men om vi vill utveckla utbildningen är det naturligtvis värdefullt, säger Maria Weisby. Valet föll på Reine Brynolfsson, inte bara en duktig och namnkunnig skådespelare, utan också en som har arbetat över hela fältet. - Han är dessutom en bra förebild för studenterna i det att han under alla år har hållit sitt privatliv för sig själv och aldrig förekommit i oseriösa tidningsskriverier. Reine Brynolfsson tillträder officiellt i slutet av november och enligt Maria Weisby är det för tidigt att konkret gå in på hur han kommer att arbeta på skolan. Men självklart finns där en plan. - Vi har planer på att utveckla en konstnärlig magisterexamen, alltså ett fjärde år, i film, radioteater och TV. Situationen för det är gynnsamt i Norrbotten och jag kan tänka mig att Teaterhögskolorna i framtiden kommer att specialisera sina fjärde och femte år.