Den utgångspunkten hade sistaårseleverna vid Teaterhögskolan i Luleå när de inledde sitt samarbete med regissören Richard Turpin, en av grundarna till Teater Tribunalen i Stockholm.
Slutproduktionen skulle ha blivit en uppsättning av Stefan Lindbergs pjäs Lavv men landade i något helt annat.
- Vi tyckte att pjäsen var bra men att den inte riktigt sa det vi ville berätta. Vi hade en massa diskussioner om vår samtid, om det som händer nu. På skådespelarutbildningen vänder man ut och in på sig själv. Det är svårt att inte reflektera över samhället när man hela tiden reflekterar över sig själv, säger Julia Jonsson.
Diskussionerna ledde fram till Fem på nya äventyr av Herman Lindqvist, en revybetonad föreställning som helt bygger på elevernas egna texter.
- Det började med att vi pratade om tvåsamheten, om normen. Vi diskuterade med vår regissör Richard som sa att "nu har ni verkligen chansen att säga vad ni vill från scenen". Det kändes naturligt att göra det. Vi har skrivit om sådant som snurrar i samtiden och det vi tänker på. Allt från tvåsamhetsnormen till arbetslinjen, fas 3 och det politiska läget, säger Linn Bjørnvik Grøder.
Skådespelarna gör uppåt 15 olika roller vardera. Genom svart humor paketerad i hysteriska Disneyfärger vill de bjuda publiken på vad Linn Bjørnvik Grøder och Julia Jonsson beskriver som "politisk satir som gör ont". Skrattet får gärna fastna i halsen.
- Det är när den går på två plan som en sketch blir bra. Vi har diskuterat mycket och blir deprimerade av hur det ser ut. Jag tycker att det finns allt för lite politisk teater i dag. Det är för få pjäser som vill säga något. Frågan är hur vi kan kämpa för det när vi kommer ut, säger Linn Bjørnvik Grøder.
Kollektiv process
Eleverna är väl medvetna om att de står inför ett arbetsliv där möjligheten att välja sina uppdrag är begränsad. Långtifrån alla branschkollegor delar regissören Richard Turpins syn på konsten.
- En viktig del av teatern är att den borde ha anspråket att vara en del av det offentliga samtalet, säger han.
En åsikt som rimmar väl med ensemblens ambitioner. Richard Turpin är tydlig med att en slutproduktion handlar om att förverkliga elevernas - inte regissörens - konstnärliga vision.
Utifrån texterna har skådespelarna improviserat fram numren. Linn Bjørnvik Grøder och Julia Jonsson beskriver en kollektiv arbetsprocess med en regissör som erbjuder stor frihet att experimentera och testa olika lösningar.
- Han är väldigt bra på att se hur det fungerar i sin helhet. Om vi kommer med en idé så kan han spetsa till den. Allt är möjligt med honom, säger Linn Bjørnvik Grøder.
Medverkar i pjäsen, som har urpremiär den 17 mars, gör också Anna Brixter, Björn Elgerd och Victor Nyström.