Teater över alla gränser

Är det fest så är det! Så resonerade Josette Bushell-Mingo, regissör och konstnärlig ledare för Tyst Teater, Riksteaterns teckenspråksensemble, och bjöd in till en hejdundrande iscensättning av en av de vackraste berättelser hon vet: Odysséen.-Men till en fest bjuder man också in gäster och därför har vi bjudit in Cirkus Cirkör och Teater Manu från Norge och skådespelare från Singapore, Tjeckien, Ryssland, Rumänien och Australien, säger Josette Bushell-Mingo. Anledningen till festen är att Tyst Teater firar 30-årsjubileum och just nu turnerar man genom landet med dramatikern Anders Duus bearbetning av Homeros drama. På torsdag är det Luleås tur att ta hand om denna stora föreställning, som inte bara innehåller nycirkus och teater utan också en hel del film. Unik föreställning
- Det vi gör i Odysséen gör ingen annan, föreställningen är unik. Det brukar man ju säga för att marknadsföra det man håller på med, men den här gången är det faktiskt sant, säger Josette Bushell-Mingo.- Ibland kan man tro att man sitter och tittar på film, vi har till och med filmat skådespelarna under vatten. Förutom de åtta skådespelarna, inklusive cirkusartister, på scenen finns lika många i de olika filmsekvenserna som projiceras i rummet. Bara stora scener gäller för uppsättningen, som tar en hel dag att bygga. Takhöjden är viktig, som alltid i cirkussammanhang. Tyst Teater främjar teckenspråket som scenspråk och Odysséen är inget undantag. Men föreställningen vänder sig också till hörande. Varför inte tyst teater
-Vi får inte låta språket stoppa oss, alla kan mötas. Tyst Teater har inte bara konstnärliga ambitioner utan också sociala och politiska i det att vi på allvar arbetar med frågor om igenkänning, respekt och rätten till allas kreativitet. När jag får frågan om "varför tyst teater", svarar jag alltid "varför inte", säger Josette Bushell-Mingo, och beskriver en föreställning där ljud inte bara hörs utan också känns och där var och en i publiken kan betrakta berättelsen utifrån det han eller hon uppfattar som väsentligt. Länge tänkte hon att det inte skulle vara möjligt att sätta upp den omfattande Odysséen - dessutom med en ensemble som både fått lära sig det svenska teckenspråket och en hel del cirkuskonster. - Ibland har jag vetat åt vilket håll vi var på väg, men inte alltid. Det har varit ett äventyr, men efter premiären i Örebro den 1 oktober kan jag bara säga att jag verkligen är glad att vi gjorde det.