Tar ställning i dikten

Denna dikt, säger Tobias Berggren i en rättfram kommentar till sin diktsamling Intifada, "ska vara ett ställningstagande mot staten
Israels etniska rensning av den
palestinska befolkningen". Det är tydligt nog, precis som Berggren brukar vara i sin dikt. Intifada har den kraft man väntar sig av Berggren, den där eruptiva
intelligensen som samtidig lyckas vara mycket precis. Hur denne sparsmakade (fyra diktsamlingar på 20 år) poet går tillväga kan man undra, men här gör han det öppet politiskt. Genom att ställa de existentiella ödesfrågorna parallellt med Israels orättfärdiga förtryck av palestinierna. Naturligtvis är det inte dikt för plakaten eller kampsångerna. Nej, vad Berggren visar är att människans prövning löper längs en skala på vilken våldet och orättvisan alltid är närvarande. Men han är mycket tydlig i sin protest, tro inget annat. Hans väldiga lärdom och beläsenhet visar sig överallt, referenserna till matematiker, mystiker och tonsättare. Hans fresker över minnen, nutid och bokligt kunnande är fascinerande, om de så kräver en del arbete. "Heliga stenar ligger kastade i alla gathörn/ som glöd. Mina ögons ljus är det, det vägleder mig/
Ett stenljus var det jag tog upp från marken/ Skriket på avstånd min anda i mitt ansiktes skelett".
Tekniken, vilket poeter dock har, är att låta den blodiga Palestinakonflikten bryta in i händelselös vardag. Ungefär som Sonnevi gjorde i sin Vietnamdikt. Det är barndomsminne i ena sekunden, eller en cykeltur till ett svampställe, och i nästa strof blir en 17-årig flicka i Jerusalem skjuten till döds. Intifada är myllrande och stor, den verkar över tid och över olika frågor. Wittgenstein får ställa påståendet att "världen är allt som är fallet" och sergeant Ullman påpekar lakoniskt att "när man ser att skottsåret slutat blöda, är man förmodligen död". Världen är allt som är fallet. 24 nummer i en intensiv fuga över detta tema. Människan lider, men även lidandet låter sig graderas och det palestinierna utsätts för sker alltid i en förfärande orättmätig skala. Allt annat obeaktat, allt som stavas fundamentalism, terrorism och vettlös politik. Deras lidande är mest orättfärdigt. Detta faktum hålls mycket klart i Berggrens diktsamling.