Tänkvärt och stor spännvidd

En bidragande orsak till den ständiga idérikedomen är det välförsedda bildarkivet, med vars rika fotoskatter artiklar kan illustreras så att både förloppen och ögonblicken i historien framträder i all sin variationsrikedom. Många har uttryckt sitt erkännande för framlidne Helmer Widlund, den person som under mer än 70 år samlade och ordnade bildarkivet. I denna årsbok får mannen, och särskilt hans gärning, en fyllig presentation. Att värna om miljön för att inte fördärva de egna livsbetingelserna, blev i Luleå aktuellt för första gången vid sekelskiftet 1900 genom anläggandet av vatten- och avloppsnät. Visserligen hade det funnits stadgor rörande djurhållning och hälsovårdsnämnd inrättades vid mitten av 1870-talet. Kontrollen av att reglerna följdes var dock bristfällig och de riktade åtgärderna mot sanitära olägenheter få. Anläggningen av vatten- och avloppsnät däremot krävde omfattande planering och var en stor ekonomisk satsning. Luleås invånarantal hade trefaldigats under 1890-talet och för att inte förhållandena skulle bli outhärdliga för befolkningen krävdes allsidiga satsningar på vissa delar av stadens infrastruktur. Stadsbyggandet hade kommit in i ett nytt skede. Vad det övergripande var fråga om var att industrialiseringen hade drivit samhällsbyggandet över i en ny fas. Luleå med omnejd var inte främmande för stora anläggningssatsningar, järnvägen och malmhamnen var monumentala. Det nya nu var att hela arbetet utfördes i stadens regi. Staden ställdes därmed inför prövningar av finansiell, teknisk och organisatorisk art av en helt annan omfattning än någonsin tidigare. Hur detta gick till under 1900-talets första årtionde är med stöd i primärkällor skildrat av Kristina Söderholm i årsbokens mest omfångsrika uppsats. En uppsats av ett annat slag är de hågkomster av sin barn- och ungdomstid i Luleå som Bure Holmbäck tecknar. Holmbäck kom inflyttande med sina föräldrar till Luleå som fyraåring 1927. Hans minnen härrör främst från tonårstiden, bland annat om livet som läroverkselev. Hågkomster om miljö och människor får ett reflekterande djup genom att Holmbäck knyter an till äldre tiders Norrbottensresenärer och skildrare, därtill stimulerad av minnet av sin egen fars intresse för dessa resenärer. För de senaste sextio åren består återkopplingen till Luleå av ögonblicksbilder från besök. Ytterligare en uppsats handlar om Luleå arbetsstuga 1902-1922. Denna inrättning lämnade få avtryck efter sig i Luleås hävder. Arbetsstugorna har främst kommit att förknippas med en internatskolform i inlandet och Tornedalen. Där kom de att fylla en helt annan funktion än i städerna och de mer tätbefolkade områdena vid kusten. Slutfasen av kriget 1808-1809 mellan Sverige och Ryssland så som den utspelades i Norrbotten senvintern 1809 behandlas av Anders Sandström. Eländet i landsändan var stort, fältsjuka grasserade bland trupperna och spred sig till civilbefolkningen och det rådde brist på alla förnödenheter. Kapitulationen kom i mars månad. Av de sista två uppsatserna handlar den ena om tillkomsten av Norrbottens Slakteriförening 1936 och den andra är ett finstämt kortporträtt av ett lungsotshus i Antnäs under tidigt 1900-tal. Två generationers vedermödor fångas. Spännvidden i årsboken är som vanligt stor. Det mesta är läsvärt och tänkvärt.

Tänkvärt och stor spännvidd

Stadsarkivets Årsbok 2008 (Luleå kommun) kom ut strax före årsskiftet, den var den tionde i ordningen. Man kan tro att ämnena skall tryta snart, men så är definitivt inte fallet.