Tankar i text ger intensiv läsning

I en av novellerna i Kerstin Norborgs bok Missed abortion berättar hon om mästerviolinisten, som inför sina elever berättar om tystnadens roll i musiken.

Kultur och Nöje2005-09-06 06:30
<STRONG>Kerstin Norborg <BR>Missed abortion <BR>Norstedts </STRONG><BR><BR>Han som säger att också tystnaden måste vara uppfylld, att tomheten måste äga en substans och illustrerar det han just talat om genom att göra en volt mitt framför dem på golvet.<BR>Kvinnan som sitter där med violan under hakan vet hur det ska låta, förstår vad han säger, men saknar förmågan att nå detta avstånd. Hur ska hon kunna spela musikens oro och samtidigt hålla den ifrån sig? Författaren Kerstin Norborg vet någonting om just det ? om betydelsen av tystnad, tomhet och hemligheter i texter. Om närvaro och avstånd, om ord som kan förvandlas till innehållslöst babbel och om människans förmåga, eller oförmåga, att hantera besvikelse.<BR>Det kom till uttryck i Min faders hus 2001, hennes romandebut efter två diktsamlingar. Romanen kritikerrosades, belönades med Sveriges radios romanpris och nominerades till Augustpriset. Samma kunskap genomsyrar novellsamlingen Missed abortion, även om tilltalet här känns mer direkt, energin en annan.<BR>Min faders hus handlade om Arvid, prästsonen som själv blev präst men som en dag tystnade i predikstolen. De självklara orden förvandlades plötsligt till innehållslösa fraser, fadershuset ekade tomt och hans värld rasade samman.<BR>Novellsamlingen Missed abortion ? lånar titel från en medicinsk term för foster som dör i livmodern. Flera av novellerna handlar om barnen, om de vuxna och om de aldrig födda. Om dem som dog i moderlivet och om de aborterade, de önskade och de oönskade. Men framför allt handlar det om människors instängdhet i sig själva och om en längtan ut ? bort från känslan.<BR>Kerstin Norborg skriver med stor varsamhet om orden. Vackert, inåtvänt och fundersamt fångar hon dröjande tankar i text. Man läser liksom i dialog med sig själv, tar tacksamt emot den lycka som plötsligt och oväntat uppenbarar sig, sköljs över av sorg och delar en längtan efter förändring och förlösning. <BR>Det blir en intensiv läsning, där ord läggs till ord som mycket konkreta byggstenar i berättelser som är större än de kanske verkar vid första anblicken.<BR>Kerstin Norborg skriver nämligen om livet ? om det vi drömde om och om det som blev. Tomheten däremellan rymmer många substanser som hon förmår vidröra utan att förlora sikten på själva berättandet. Det känns upplyftande på ett stillsamt sätt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!