Tamt utan eufori

Ska inte dra för stora växlar på det men, skivbolagets logo är en nasseruna, ett sånt där uppochnedvänt fredstecken. Anders Erik Pihlman - Pihlis - är annars allt annat än extrem. Tam pop på svenska. Inget fel på låtarna, men det skulle vara roligt att höra exempelvis Håkan eller Joel Alme göra något av dem. För det är den där sorgliga euforin som, när den funkar, man aldrig får nog av. Men sången och texterna bär inte. Tyvärr. Inget som provocerar eller får mig att gråta. Inget att minnas.

Tamt utan eufori

"Inget som provocerar eller får mig att gråta. Inget att minnas. " Så skriver Norrbottens-Kurirens Mattias Alkberg i sin recension av Pihlis nya Framgång förlåter allt och ger den två kurir-hästar.