Take That har mognat
Take That är tillbaka. Tio år efter att pojkbandet splittrades har fyra av medlemmarna återförenats och släppt en ny skiva. Soundet är lite rockigare än sist, när världens tonårstjejer skrålade ikapp till hitsen Babe och Back for good. Lite mognare kanske?
- Ja. Sången är mer mogen och avancerad. Musiken är mognare. Den är definitivt vuxnare. Men inte så vuxen att den bara attraherar folk över 30, säger Howard Donald, en fjärdedel av bandet som är på plats i Stockholm för att ge två snabba spelningar.
Vill inte kallas pojkband
Han gillar inte epitetet "pojkband", och säger sig aldrig ha gjort det. Inte ens när gruppen befann sig på toppen av sin karriär och under en period på 1990-talet var större än alla andra popband. Hellre "manband" då, menar han skrattande.
I takt med att Donald och kollegorna Gary Barlow, Mark Owen och Jason Orange blivit äldre - själv har Howard Donald hunnit bli tvåbarnspappa under frånvaron från popscenen - har också fansen åldrats. När Take That gav sina första konserter i England efter återföreningen visste killarna inte riktigt vilka som skulle stå i publiken.
- Det var många lite äldre, mellan 25 och 35. Föräldrar med barn. Flickvänner med pojkvänner, berättar Donald, och säger att han tycker att det är skönt att stämningen är lite lugnare nu:
- Det är inte som förr i tiden när de slet kläderna av en om de fick tag i en. Lyckligtvis. Det skulle kännas olustigt.
Så varför är de tillbaka? Och varför nu? Howard Donald berättar att återföreningen inte alls var planerad.
- Det hela började med tioårsjubileumet av vår Greatest hits-skiva, och dokumentären vi gjorde då. Miljoner människor såg den och ville att vi skulle ge oss ut på turné igen. Så vi tänkte "Varför inte?", säger han.
Sedan blev de kontaktade av ett skivbolag, och så började de fyra vännerna skriva låtar ihop igen. Efter två veckor var den första låten inspelad och klar. Och de var nöjda med resultatet, balladen I?d wait for life, som också är Donalds favoritspår på albumet Beautiful world.
Popstjärnelivet ser lite annorlunda ut nu mot vad det gjorde på 90-talet. Killarna har blivit äldre och bildat familjer. Howard Donalds äldsta dotter, Grace, har varit på åtta av sin pappas konserter.
- Men hon reagerade inte alls som jag hade trott att hon ska göra. Hon var inte så stolt. Hon förstod nog inte, funderar han.
Frågan som alltid kommer upp är den om före detta bandkollegan Robbie Williams frånvaro. Och Howard Donald besvarar den vant.
- Vi kommer alltid att sakna Robbie. Det var en knepig tid när han lämnade oss, berättar han, men säger att de fyra återstående medlemmarna hann vänja sig vid att klara sig utan honom under det sista året innan bandet splittrades.
Han tycker att de klarar sig bra även utan Robbie Williams. Framför allt har de roligt ihop, och det är det viktigaste, är han noga med att betona.
- Vi gör det inte för pengarna, vi gör det för nöjet i att göra det. Det här slår vilket nio till fem-jobb som helst. Men så fort det slutar att vara roligt måste man lägga av.
Så jobbar vi med nyheter