Sweden Rock Festival

Mustasch Fredag 12.00 Rock stage Fredagen inleds med en ändring i spelordningen. Arch enemy har ställt in sin konsert och Mustasch har ersatt dessa. Orsaken sägs vara sjukdom men skvaller i backstageområdet förtäljer annat. Till Mustasch kan eder recensent bara säga att det räcker inte med att komma från Gööteböörg och vara rapp i käften. Man måste göra en bra spelning också. Det som började lovande blev till slut nåt helt annat. Bandet var orepat och verkade inte kunna avsluta sina låtar. Sedan är herr Ralf Gyllenhammar varken någon lysande sångare eller gitarrist. Han borde släppa taget om gitarren och bara ägna sig åt sången för den funkar hyfsat ? ibland. Det som på skiva låter som en snyggt ansad preussare blev en ojämn skäggstubb. Synd på ett så enormt starkt låtmaterial. En gitarrist av oerhörda mått både på greppbrädan och som bandledare är där-emot Zakk Wylde som gästade Festival Stage. Stentung groovig, bluesinfluerad metal med samtidigt klara rötter i sydstatsrockens mylla är vad som bjuds. Zakk Wylde som dessutom ingår i Ozzy Osbournes stall visade hur en riktig rockgitarrist ska låta. Zakk Wyldes spelstil är väldigt personlig. Han och hans band ser också ut som en samling bikers och det är nog det som är meningen. De flesta av dagens låtar som spelades hörde hemma på nya verket Mafia men även en del äldre låtar lät sig spelas. Karln är dessutom en stor ölälskare med eget märke. Ett antal glas står uppradade på scen som omsorgfullt töms en efter en av den vilde gitarristen. Därför är det bra att hålla sig undan ? karln spottar!