När Sveriges nuvarande ambassad i Berlin invigdes för drygt tio år sedan fick den svenska staten på allvar upp ögonen för att design och arkitektur kan generera positiv uppmärksamhet. Såväl byggnad som val av arkitekt fick genomslag i såväl svenska som utländska medier. Den svenska Berlinambassaden ingår i ett nordiskt ambassadkomplex och är ritad av Gert Wingårdh - som även står bakom Sveriges nya ambassadbyggnad i Washington, en ännu mer uppmärksammad byggnad och ett exempel på arkitekturens roll i marknadsföringen av Sverige.
I praktverket Seventeen swedish embassies built 1959-2006 samlas samtliga ambassader från 1959 och framåt.
- Det är viktigt att alla kan se vårt kulturarv och känna sig stolta över det. Ambassaderna är svåra att komma åt, därför vill vi sprida kunskap om dem genom en bok, säger Berit Nilsson, chef för fastigheter i utlandet på Statens Fastighetsverk.
Tidens arkitektstjärnor
Först ut i boken är ambassaden i New Delhi i Indien, som byggdes 1959 då landet nyligen blivit fritt från England och Alva Myrdal var ambassadör. På den tiden var det inte fråga om offentliga tävlingar, i stället gick uppdraget till Sune Lindström, som ritat Wenner-Gren Center i Stockholm.
En annan av tidens kometer var Nils Ahrbom, med nuvarande Socialhögskolan, funkispärlan vid Sveaplan i Stockholm, på meritlistan. Han fick rita både ambassaden i Peking och den i Kairo - ett exempel på att uppdragen på den tiden hamnade i samma krets av arkitekter, som dock bestod av landets främsta.
Designskribenten Hedvig Hedquist har skrivit bokens texter och menar att just New Delhi, Peking och Moskva står sig bra sett med dagens ögon. Men jämfört med andra länder har Sverige vissa problem att hävda sig.
- Vi byggde folkhemmet och ville berätta om det utomlands. Vi ville alltså inte vara för flotta och vi ville vara moderna. På klassiskt svenskt manér fick det inte heller kosta för mycket.
Tydliga skillnader
I Brasilia, där den svenska ambassaden placerats i en fyrkant tillsammans med den danska, norska och finska, blir skillnaderna länderna emellan extra tydliga, menar Hedvig Hedqvist.
- Det finns något i den danska kvaliteten som vi inte kan tävla med. Vi har varit ett fattigare land och har en annan tradition när det gäller exempelvis dyra materialval.
I dag är synen på ambassaderna en annan. Det får kosta och det får sticka ut. Främst beror det på ett nytt sätt att se på ambassadernas funktion. Den klassiska diplomatin har fått stå tillbaka för ett främjande av svensk industri, export och kultur. Ambassaderna har blivit en mötesplats och ett fönster mot Sverige. Ambassaden i Washington - utnämnd till årets ambassad av Washington Post - kallas till exempel för House of Sweden och har sedan invigningen haft 250.000 besökare.
En enda kvinna
En av ytterst få kvinnliga byggnadsarkitekter och dessutom den yngsta är Josefina Nordmark, som står bakom Sveriges nyaste ambassad i Santiago de Chile.
- Det är inte klokt så få kvinnor det är. Kvinnorna får inreda och männen får rita husen. Men det är så det ser ut här hemma också, även om det håller på att ändras. Mycket i de här 17 byggnaderna speglar utvecklingen i Sverige än i dag. Jämför bara ambassaden i Washington med vad som byggs i Stockholms city, säger Hedvig Hedqvist.