Intresset växer utomlands för svensk litteratur. De senaste fem åren har ansökningarna om översättningsstöd från utländska förlag fördubblats. Framför allt Tyskland, Ryssland och Nederländerna vill ge ut svenska titlar. <BR>När litteraturhandläggare Helen Sigeland började på Svenska institutet 1995 fick hon in 15 ansökningar årligen från utländska förlag som vill ge ut svensk litteratur. I dag får hon mellan 150 och 200 ansökningar. En förklaring är att de svenska ansträngningarna för att nå ut har blivit mycket större, inte minst från förlagen. När de stora förlagen fick konkurrens från fristående agenter, som Bengt Nordin, tvingades de satsa hårdare själva på att sälja in sina författare till utländska kollegor. Inte sällan sker det arbetet tillsammans med Svenska institutet, inte minst när det gäller mindre språkområden och smalare litteratur. Även på de stora språken är det svenska översättningsstödet ofta avgörande för om det ska bli någon utgivning eller inte. <BR>- Om vi säljer in en titel till en fransk förläggare är första frågan om det går att få översättningsstöd, säger Jenny Thor, chef för Bonnier Group Agency. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Hyllad Gregorius <BR></STRONG></SPAN>Nyligen skrev Margaret Atwood en otroligt lång och hyllande analys av Bengt Ohlssons Augustvinnare Gregorius i brittiska Guardian. <BR>- I dag kan ett engelskt eller amerikanskt förlag tänka sig ge ut en svensk titel vilket knappast hände för femton år sedan. Om det beror på oss eller dem vet jag inte, men helt klart har intresset vuxit, säger Jenny Thor. <BR>De nederländska förlagen är duktigast på att söka översättningsstöd, berättar Helen Sigeland på Svenska institutet. <BR>- De söker stöd för nästan allting, men vi försöker intressera dem för de titlar som inte är så kommersiella. De andra klarar ju sig ändå. <BR>I år har hon inte delat ut några pengar alls eftersom Svenska institutet inte fick något litteraturanslag, och utan det fanns ingen möjlighet att stödja översättningar, enligt generaldirektören Olle Wästberg. Liksom honom är Helen Sigeland positiv till regeringens förslag om ett nytt litteraturcentrum som ska sköta översättningsstödet men också jobba med att föra ut svensk litteratur på andra sätt. <BR>- Jag tror det kan bli bra. Det är bra att man tar ett samlat grepp. Intresset för svensk litteratur utomlands är stort just nu, det finns mycket att göra. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Norge går i bräschen <BR></STRONG></SPAN>Förebilden är norska Norla, ett fristående institut som arbetar för att föra ut den norska litteraturen i världen, inte minst genom att arrangera seminarier för utländska översättare. Ofta är det just översättarna som får upp ögonen för en titel och sedan lyckas intressera förlagen som i sin tur söker översättningsstöd. Norla får varje år 10 miljoner statliga norska kronor varav 4 miljoner går till direkt översättningsstöd. Det kan jämföras med de 2,7 miljoner som Svenska institutet fördelade i fjol. <BR>Regeringen har ännu inte utlovat några summor varken för det nya litteraturcentrumet eller för översättningsstödet. <BR>- Det ska i alla fall inte bli mindre. Tanken är ju att det nya stödet ska omfatta även fackböcker och bli större för barn- och ungdomslitteratur. Det ska också bli stöd till provöversättningar, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m).
