Black Rebel Motorcycle Club var nära att lägga av. Men nu kommer den tredje skivan Howl och borta är garageskramlet som har fått lämna över till en lekfull galenskap med Beach Boys som ledstjärna.<br>När Black Rebel Motorcycle Club dök upp i Sverige gång efter annan 2002 var den svartklädda, gitarrskramlande trion en samlad kritikerkårs våta dröm. Inte minst efter den hyllade självbetitlade debutskivan från året innan. De blandade Jesus & The Mary Chain med garagerock och saltade rejält med massor av arrogant attityd. <br>Uppföljaren sågad<br>2003 kom uppföljaren som dog tämligen direkt. Den blev inte sågad men det var liksom samma sak en gång till och i intervjuer var de tre ännu kortare i sina svar på alla frågor och att träffa dem blev till att mötas av ett enda unisont mumlande.<br>Det kunde ha varit slutet på Black Rebel Motorcycle Club. Men det blev inte så. Den 22 augusti är de tillbaka med Howl, en skiva som inte alls är någon fortsättning på de två första albumen. <br> ? Vi hade nått en punkt då vi inte trivdes med vad vi gjorde eller hur vi gjorde det. Det var som om vi tvingade på folk vår musik. Vi hade inte roligt och var på väg att bara harva vidare tills vi skulle falla ihop i en liten hög. Det hade kunnat innebära att vi slutade med musiken, säger Peter Hayes på Stockholmsbesök. <br>Pigg och glad<br>Det är tredje gången jag träffar Peter Hayes, en av de tre svarta rebellerna. De två första mötena var han en loj, uttråkad och ointresserad vandrande rockmyt med allt vad det innebär. Nu är han plötsligt rolig, pigg och energisk. Han är mån om att förklara hur de tänkte när de lämnade det stora skivbolaget för att börja om.<br> ? Allt blev till en nystart. Vi har alltid velat experimentera men den där lusten försvann någonstans. Nu gick vi tillbaka till det och då blev det roligare än tidigare. Vi insåg att man inte måste vara så seriös och att man inte kan ta åt sig vad folk tycker om en. Jag har svalt allt och till slut mådde jag dåligt. Riktigt dåligt, säger Peter Hayes. <br>Akustisk skiva<br>När de väl bestämde sig för att köra vidare var tanken att det skulle bli en akustisk skiva. Men sen började de testa instrument efter instrument. Piano, orgel, keyboard, tromboner och munspel med flera. Black Rebel Motorcycle Club ville testa hur långt de kunde ta det. <br> ? Det var en bisarr inspelning. Det blev som att vara med om Beach Boys galnaste ögonblick. Lekfullheten lockade. Ändå låter det enkelt och det var så vi ville ha det. Texterna är mörkare än någonsin samtidigt som musiken är glad och hoppfull, säger Peter Hayes. <br>Men redan innan Howl nått skivbutikerna i Sverige har amerikanerna gått vidare. De akustiska funderingarna har de droppat. Fyra nya låtar finns inspelade även om Peter Hayes poängterar att han inte ens vet om bandet får ge ut fler skivor. <br> ? Vi går nog mot det psykedeliska. De nya låtarna är både aggressiva och psykedeliska. Sättet vi spelade in Howl på gjorde nog att vi blev friare i tänkandet. Å andra sidan är jag sugen på de där väggarna av gitarrer också. Jag saknar dem, säger Peter Hayes.<br>Fakta/BRMC <br>Black Rebel Motorcycle Club är de två San Franciscokillarna Robert Turner och Peter Hayes som båda spelar gitarr och sjunger men också den brittiske trummisen Nick Jago. De har tidigare gett ut albumen ?BRMC? och ?Take them on on your own?. Nya ?Howl? släpps den 22 augusti.
