Första gången jag hörde Runnin out of gaz blev jag helt till mig. Vilken kraft, vilken röst, vilken tjej! I våras dök Malmöbaserade Pauline upp som från ingenstans och fyllde den lucka som länge gapat tom på den svenska musikscenen. <BR>Så här i efterhand har jag fått reda på att hon sysslat med musik i halva sitt liv och trots sina 20 år även hunnit backa upp stora delar av hiphop-Sverige. Det egna skivkontraktet skrevs under när hon av en slump befann sig i samma studio som Lilleman och han passande behövde någon som kunde sjunga refrängen på Tonårstankar. <BR>Ingen hiphop. Får till brummet. Annorlunda. Svänger. Ingen snäll röst. Sjunger inte falskt dock. Lite funkigt. Det svänger som tusan. Svårt att sitta still. Hennes röst är soul men musiken är väl snarare rock/pop/funk. Är så ung men ändå säker på sin stil. Answer ? favorit. Men man blir inte besviken på resten. Nej, nej. Något gammalt men inte omodernt, snarare eget över musiken<BR>I did nothing wrong ? lugnare. Jättefin. Favorit. <BR>Hela skivan glad ? man får hopp, framtidstro. Lite Motown över det hela. Maffigt, var ordet. Mycket ljud, starka ljud men inte för den skull grötigt. Känsla. Flöjt, bongotrummor, trumpeter.<BR>Skivan kommer definitivt att tillhöra topp 5 det här året.<BR>
