Svanberg: Meningslös TV är bäst på dagen

Dag-TV. Finns det något bättre? Att spendera timmarna mellan 11.00 och 15.30 framför teven är närmast syndigt. Men det som är fel känns ju ofta så rätt. De enda som tittar på TV på dagarna är pensionärer och arbetslösa. Och det vill man inte vara. Nja, riktigt så är det väl inte men det är skamfullt att inte ha något bättre för sig. Det gör tittandet på dag-TV spännande. Det och att programmen är så dåliga. Hem till gården, fasansfulla bokstavstävlingar med en hyperaktiv programledare inplockad från gatan och så TV-shop - det är långt ifrån högkvalitativ TV-underhållning. Oprah hittar jag mig mycket tröst i. Rachael Ray är jobbigt högljudd och avbryter sina gäster. Programledarna från USA har egna klara nischer. Rachael Ray är en favorit i latino-krestar, Montel försöker sig på en blandning av Dr Phil, Oprah och ett eget ihopkok. Han har hål i örat och påminner om den "schyssta" fritidsledaren. Oprah går förstås hem i alla läger. Men hon börjar bli trött, det märks. SVT sänder UR-program hela dagen om hur du bygger din egen barkbåt. Eller så är det någon brittisk såpa på lätt engelska. Jag har nyligen upptäckt oförtjänt utdömda Cops på TV 6. Amerikanska poliser cruisar runt i fattiga områden och letar efter crackförsäljare. Plötsligt börjar någon kuta efter att de sett polisbilen, dramaturgiskt följer händelserna ett givet tempo. Kameramannen lubbar efter och zoomar in brottslingens uppgivna ansikte. Tankarna som går igenom där ... Misären är förstås stor. Hust-rumisshandel, barn som ser på medan pappa blir dragen till polisbilen, unga drogmissbrukare. Men det är också ett unikt samtidsdokument. Bland det sjukaste jag sett var något som hette Jakten på nätpedofilerna (To catch a Predator), ett program som är stort i USA. I programmet luras pedofiler till ett hus för en träff med den unga flickan som i chatten innan frågat om han vill komma förbi. När mannen kommer dit ropar flickan in honom men i stället för att möta flickan vid köksbordet sitter en Janne Josefsson-reporter där istället. Konfrontationen leder sedan till polisbesök och hela historien nystas fram. Obehagligt men lockande som frosseri i brott alltid är. I USA tar kanalbolaget inget ansvar för personernas integritet, I Sverige måste Kanal 9 "blurra" flera ansikten till oigenkännlighet. Förra veckan hann jag se ett annat verklighetsbaserat myndighetsprogram, Gränsbevakning Australien, också på kanal 9. Där fick jag följa med och se hur de australiensiska migrationsmyndigheterna arbetar. Kände inget annat än sorg när de gör ett planerat stopp på den kinesiska restaurangen och kollar pass och visum på papperslösa invandrare. Vid ett bord sitter en man som myndigheterna inte ser först. Sedan upptäcker de honom och börjar förhöra honom. Han gör vad han kan för inte ange sin fru om var hon befinner sig men tjänstemannen förstår att de är en hel familj som vistas olagligt i landet. Det är obehagligt att se verkligheten bakom något som annars sminkats bort om det varit ett Hollywooddrama. Nu ska jag vara ledig i en vecka. Och kolla på dålig TV. För att jag kan.