Bråkiga lappar eller envisa överlevare? Så lyder en del av rubriken på Anders Sunnas föreläsning om sitt eget konstnärskap. För honom, hans pappa och hans farbröder har den flera decennier långa konflikten med svenska staten om vem som ska bedriva renskötsel i Sattajärvi handlat om överlevnad, om inte fysisk så i alla fall kulturell. Det är om Sattajärvi i synnerhet och svensk samepolitik i allmänhet som 28-årige Anders Sunnas konst handlar. Redan tidigt målade han bilden av poliser utan anletsdrag som griper en uppenbart samisk man på fjället.
Började gräva
- Jag började gräva i min bakgrund ganska tidigt och gick igenom allt, självmord och konflikter, för att få en bättre bild av mig själv, berättar han.
De tidiga alstren öppnade vägen till Konstfack och Anders Sunnas bilder blev alltmer ställningstagande. Efter hand tog han in collaget som teknik, han lade på mer färg och han blev också, säger han, alltmer aggressiv. Tre gånger har han varit representerad på Liljevalchs vårsalong och det alster som ledde honom dit som debutant var också det första verk där han går in på djupet på sin familjs historia i Sattajärvi.
I evighetens liggande åtta snirklar sig collaget av hans farbrors liv och renhjorden fram genom landskapet.
- Jag blev nyfiken på Sveriges mörka historia och började väva in rasforskning och ett och annat rovdjur.
Snabbkurs
För publiken på Jokkmokks vintermarknad drar han en snabbkurs i Sveriges rasforskningshistoria.
Att den inleddes officiellt 1923 och inte upphörde förrän 1958 - trots att erfarenheterna från andra världskriget borde ha gjort det uppenbart vad dylik forskning kunde leda till. Tillsammans med holländske dokumentärfotografen Michiel Brouwer ska han för övrigt inom kort ställa ut bilder på det rasbiologiska temat i Järpen.
Konflikt
Anders Sunna berättar sedan historien om Sattajärvi koncessionssamebys konflikt med länsstyrelsen och staten, och med de markägande renägarna i trakten. Om polisanmälningar, sönderskurna bildäck och brinnande höbalar.
- Varför polisanmälde ni inte? undrar ni kanske. Men vart ska man vända sig när polisen också är den som blivit ordförande i Sattajärvi sameby?
En ventil
I sina senare tavlor visar Anders Sunna hur det rasistiska tänkandet lever kvar hos makt och myndigheter. Män, återigen utan anletsdrag, i bruna uniformer lutar sig över ett bord där ett sameviste i miniatyr finns.
Poserna går inte att ta miste på - i dramatiseringar om andra världskriget har vi sett Hitlertysklands militärer stå lutade just så över Europakartan otaliga gånger.
Konsten är en ventil för Anders Sunna. Ett sätt att få ut vreden över sin och familjens och samernas situation.
Han är tacksam för att han har tillgång till den ventilen, och säger att andra kanske också ska vara det. Han vill gärna bidra till förändring med det han gör, och ställer frågan om det går.
- Jag kommer i alla fall att fortsätta höja ribban och sedan får vi se var gränsen går.