Det värsta som kan drabba en, brukar man säga, är att förlora ett barn. Minna Paananen från Sangis vet att det är sant. En av de mest frustrerande aspekterna av hennes sorgearbete var dock det svåra i att förklara för sonen vad som hade hänt med den efterlängtade lillasystern.
Livet tog oundvikligen fart igen, men funderingarna levde kvar. Efter en tioårig tankeprocess visste slutligen Minna vad hon behövde göra. Det behövde skrivas en bok, som riktar sig till hela barnfamiljen, som bearbetar förlusten av ett barn. I maj i år låg manuset till Hon tänder stjärnorna nu färdigt, och i augusti ges den ut av Zimzalabim/Idus Förlag.
Konkret handlar bilderboken om storebror Wille som på ett barns sätt upplever tiden då hans lillasyster Emma kom och vände om, men i en vidare bemärkelse är Hon tänder stjärnorna nu en skildring från verkliga livet, som vill säga att det finns stunder av lycka, även i sorg.
Minna Paananen har haft som ambition att skildra hela resan, från det första beskedet om tillökning, genom den långa vänteperioden, och fram till det ödesmättade beskedet. Men sedan följer också något mer, en väg tillbaka till ett lyckligt familjeliv.
Boken har illustrerats av Erika Palovaara, en nära vän till familjen. Sålunda har de uttrycksfulla bilderna hämtats direkt från hemmet och omgivningarna i Sangis. Eftersom att medvetet stor vikt har lagts vid detaljerna har skriv- och tecknarprocessen tagit närapå två år.
Men om själva författandet dröjde så gick det desto fortare att få ut boken. Förlagschefen Ulrika Slottner behövde inte tänka många minuter innan hon beslutade om utgivning.
- Det slumpar sig så att jag själv delar själv Minnas erfarenheter, och jag minns hur vi letade efter något liknande när vi drabbades, berättar Slottner, som tror att det svårt att förstå behovet ifall man inte själv förlorat ett barn. Möjligen är det därför, gissar hon, som det finns så lite litteratur på området.
Minna Paananen är nöjd med att ha tagit sig an problemet:
- Det är viktigt att visa att inte allting är mörkt och dystert, förklarar författaren. Det går att hitta tillbaka till glädjen, säger hon och fortsätter:
- Syftet med boken är just att ge tröst och styrka; syskon och föräldrar ska kunna läsa boken tillsammans och identifiera sig. Jag tror att den kommer vara av betydelse för många.