Stranger than Fiction

"En mycket speciell film, full av allmän magi" tycker Rolf Nilsén om den sista filmen på Royal Astoria i Luleå.

Kultur och Nöje2007-02-01 06:00
Rolf Nilsén
Stranger Than Fiction <BR>Royal Astoria <BR>Regi: Marc Forster <BR>Manus: Zach Helm <BR>Foto: Roberto Schaefer <BR>Musik: Brian Reitzell, Max Richter, Britt Daniel <BR>I rollerna: Will Ferrell, Maggie Gyllenhaal, Dustin Hoffman, Emma Thompson, Queen Latifah, Tom Hulce, Tony Hale, med flera<BR><BR>Jag sa ett sista och slutgiltigt HEJ DÅ! till biografen Royal häromkvällen och den allra sista upplevelsen som jag fick där visade sig vara en mycket speciell film, full av allmän magi och baserad på ett intelligent och begåvat manus, av Zach Helm. <BR>Om man tänker på filmer som The Truman Show, Eternal Sunshine of the Spotless Mind och I huvudet på John Malkovich så kommer man rätt nära vad det är frågan om här. <BR><BR><STRONG>En skruvad</STRONG> och, kan man även säga, litterär komedi som ganska besvärsfritt pendlar mellan att vara en meditation kring livet, döden och skatter samt en fars med handfasta inslag. <BR>Regissören Marc Forster har tidigare gjort minnesvärda filmer som Monster?s Ball, ett fängelsedrama av den frätande sorten med Halle Berry och Billy Bob Thornton samt Finding Neverland, där Johnny Depp utförde trolleritricks som Peter Pans författare James M. Barrie, mot Kate Winslet. <BR>I Stranger Than Fiction möter vi Will Ferrell; USA:s för närvarande kanske allra populäraste komiker, som den helt obarmhärtige och mycket byråkratiske tjänstemannen vid skatteverket Harold Crick. <BR>Av en slump upptäcker han att han är huvudpersonen i författaren Kay Eiffels (en oerhört magnifik Emma Thompson) roman, som är under arbete. Hennes berättarröst mal hela tiden i hans huvud och för att få hjälp uppsöker han litteraturprofessorn Jules Hilbert (en snygg markering från Dustin Hoffman). <BR>Det nedslående resultatet blir att Hilbert meddelar honom att Eiffel är känd för att ta livet av sina huvudpersoner. Och att Crick kan räkna med att han alltså kommer att dö. <BR>Fast nu är det då så att Kay Eiffel lider av svår skrivkramp. Och då gäller det att lokalisera henne innan hon slår ner de avgörande tangenterna. För då dör Harold Crick. Och det vill han inte, eftersom han också har blivit kär i den charmfulla Ana Pascal (den alltid lika underbara Maggie Gyllenhaal) som bland annat har lärt honom konsten att uppskatta mjölk och kakor. <BR><BR><STRONG>Så ligger det</STRONG> alltså till med Stranger Than Fiction: en udda, personlig och mycket mänskligt attraktiv film med suveräna insatser från Thompson och Hoffman och ett kärleksfullt fint samspel mellan Ferrell och Gyllenhaal. <BR>Vill ni se den på bio i Luleå har ni nu två föreställningar på er. I kväll, torsdag, på Royal Astoria som därefter obönhörligen drar för ridån och låser igen sina ytterdörrar. <BR>Det har alltid varit ett stort nöje och det är synd att det nu är siffer-nissarna som styr biograferna, i stället för de med en osviklig passion för film. <BR>Berika er med Stranger Than Fiction (eller The Departed!) och fäll en sista kollektiv tår för det som varit filmvännernas andra hem i Luleå. <BR>Au revoir - Royal Astoria!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!