Förslaget till skattefinansierad public service möts med stor tveksamhet. Annars är mottagandet av den nya utredningen försiktigt positivt, även på SVT och SR.
Produktplacering i SVT:s program blir inte längre tillåten, och sponsringen ska redovisas tydligare, dock inte med några summor, enligt public servicekommitténs ordförande, lagmannen Martin Holmgren.
Men sammantaget tycks farhågorna om en utredning som på olika sätt naggar public service i kanten till förmån för de kommersiella medierna komma på skam. Utredningen har inga synpunkter på huruvida SVT ska ha underhållningsprogram eller inte utan lämnar till Granskningsnämnden för radio och tv att avgöra om public service fullföljer sitt uppdrag.
- Det finns otroligt få exempel på underhållningsprogram som inte lever upp till public service-tanken i dag, jag ser inte det här som något stort problem, säger Martin Holmgren.
Försiktigt nöjda
Till och med public servicecheferna själva verkar försiktigt nöjda med vad de hunnit se efter en snabb genombläddring under tisdagens presskonferens.
Dock inte med förslaget till ny finansieringsmodell.
- Det jag ser i den här utredningen, bortsett från finansieringen, inger mig lugn och glädje. Förslagen till finansiering måste vi studera närmare och vi måste också se hur den politiska processen går. Kommer alla partier att stödja förslagen eller kommer det att bli en partipolitisk konflikt? Det kan bli en väldigt skakig uppgörelse redan från start och en farlig väg att ge sig in på, säger Eva Hamilton, SVT:s vd.
Även Cilla Benkö, tillträdande vd på Sveriges Radio, fruktar att utredningen bara genom sitt förslag till finansieringsmodell skjuter legitimiteten för det nuvarande licenssystemet i sank.
- Det man gör nu är att man sänder en signal till allmänheten om att vi ska gå ifrån licensen, om det i slutänden inte blir accepterat är det inte säkert att man kan gå tillbaka. Då har man inget annat alternativ kvar än att sätta in det i statsbudgeten rätt av.
Klåfingrighet
Public service-utredarna menar att den nya skatten fredas från politisk klåfingrighet bland annat genom att pengarna inte läggs direkt i statsbudgeten utan hamnar på ett särskilt konto hos Riksgäldskontoret. Men Cilla Benkö känner sig långt ifrån övertygad.
Ett exempel som lyfts fram i den svenska debatten är Island där regeringen beslutade om kraftiga nedskärningar av public serviceanslagen när landet var som värst drabbat av den ekonomiska krisen.
- Det är ett mycket mindre steg för politikerna att ta när man väl lämnat ett licensfinansierat system, säger Cilla Benkö.