Steget efter - bästa Wallandern

Steget efter Filmstaden Regi: Birger Larsen Manus: Klaus Abrahamsson, Birger Larsen, Tomas Tivemark, Michael Hjorth ? efter Henning Mankells roman med samma namn Foto: Eric Kress Musik: Frans Bak Skådespelare: Rolf Lassgård, Marie Richardson, Peter Gantzler, Christer Fant, Lars Melin, Kerstin Andersson, Lasse Pettersson, Gustaf Hammarsten, med flera Fyra Kurirhästar Helt och hållet oinskränkt och ingen annan, ens om han heter Krister Henriksson och gjorde acceptabelt ifrån sig i Innan frosten ? hans första uppgift som Wallander. Steget efter är Lassgårds sjunde uppgift i den rollen. Och det är också en av de allra bästa Wallander-filmerna hittills. Jag skulle till och med vilja gå så långt som att säga att detta är den bästa filmatiseringen av något som Henning Mankell skrivit, tillsammans med Danslärarens återkomst (där Wallander inte förekommer). Dansken Birger Larsen har gjort en anmärkningsvärt tät, pulsdunkande och nervknottrande film, där Kurt Wallander tvingas till några beslut som är så pass svåra att de kommer att påverka honom under resten av hans liv. Upptakten, där de förmultnade liken av tre ungdomar klädda i 1700-talskläder upptäcks (de har först varit nedgrävda och sedan grävts upp) kopplas snart till det förmodade självmordet på Wallanders kollega Svedberg (fint spelad av Christer Fant). Men: snart finner man att Svedberg inte alls begick självmord. Han mördades. Sedan är det egentligen svårt att avslöja så mycket mera om handlingen, eftersom man då alldeles uppenbart riskerar att avslöja alltför mycket för de i intrigen ej invigda. Men det är mycket mänskligt den här gången. Och mycket våldsamt också. Samt även mycket sorgset. Dessa omständigheter tenderar att följas åt och eftersom så mycket framstår som svårbegripligt för Wallander, så får Rolf Lassgård också chansen att spela ett dimensionsrikare spel än många gånger tidigare. Han är helt excellent och registrerar den ena känslostormen efter den andra ? som när det långsamt går upp för honom att den mördade kollegan faktiskt refererade till honom som sin bäste vän men att han själv knappt visste något om honom (förvirrat nog inte ens hans förnamn) och när han surnar till svårt när han får klart för sig att kollegan och hans före detta kärlek Maja (Marie Richardson) har haft något ihop med den assisterande danske kollegan HC (Peter Gantzler). Mördaren ligger hela tiden steget före här och Wallander och hans team är, följaktligen och ohjälpligen, steget efter. Det är oklanderligt väl berättat, psykologiskt intressant, naturligtvis (det bygger ju på en roman av Mankell!) även mycket våldsamt och ganska så säkert den bästa svenska sommarspänningen på bio också. Själv utropar jag bara: Rolf Lassgård for-ever! Det vore ett brott värdigt en utredning av Kurt Wallander vid polisen i Ystad, att ta ifrån honom den här polisrollen.

Steget efter - bästa Wallandern

I en eventuell diskussion om vem som gör den bästa prestationen som kriminalkommissarien Kurt Wallander är det som jag ser det inte längre någon som helst tvekan: det är Rolf Lassgård som gäller, konstaterar Kurirens filmrecensent Rolf Nilsén.