Starkt utspel i Strindbergs äktenskapsdrama
Två män slår undan fötterna på en kvinna, men också på sig själva. Någon segrare finns inte när Linus Fellbom tolkar Strindbergs klassiska triangeldrama Fordringsägare.
STARKT UTSPEL. Det äkta paret, Tekla (Jennie Silfverhjelm) och Adolf (Hannes Meidal) får sina känslor ordentligt prövade.
Foto: Claudio Bresciani/Scanpix
"Tre personer, två stolar, ett bord" lyder Strindbergs egen scenanvisning. Enligt den biografiskt färgade Strindbergsforskningen skrev författaren dramat för att avskräcka sin hustru, Siri von Essen, från otrohet och skilsmässa, en beskrivning Strindberg aldrig godtog själv. I den klassiska tolkningen brukar ex-maken Gustav göras till en domptör och intrigmakare som, sjuk av hämndbegär, förmår Adolf, Teklas nuvarande man, att känna hur hustrun suger musten ur honom som konstnär, man och människa. Adolf, omedveten om Gustavs tidigare förhållande till Tekla, och därtill vansinnigt svartsjuk, går med på att sätta hennes kärlek på prov. Tillsammans gillrar de en fälla. - Vi försöker spela fram de mer mänskliga sidorna hos Gustav, men också hos Tekla och Adolf. De dras alla tre med kampen mellan känslan och förnuftet, och alla tre delar de skulden och sorgen över misslyckandet med att få livet att gå ihop, säger Linus Fellbom. Ekvation utan lösning
För egen del drabbades han av Fordringsägare redan som 17-åring. - Den handlar om det smått omöjliga i att leva med en annan människa, det är en ekvation som inte riktigt går att lösa. Man kan tänka sig att den bara berör människor som är inne på sitt andra äktenskap, men när jag läste den första gången tyckte jag "precis så här är det". Jag tror alla som någon gång har älskat kan känna igen sig.
Riksteaterns Fordringsägare gästspelar i Boden.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!