Starka skådisar - gammalt ämne

Det är en svår men tacksam roll att få spela pundare. Man får grymta, spy, prata sluddrigt och göra överdrivna gester utan att någon ropar: ”överspel”.
Den kunskapen tar Malin Crépin till vara på i Beata Gårdelers I skuggan av värmen. Hon klöser på väggar, ser helt ”wasted” ut och får vansinnesutbrott åtminstone ett par gånger.
Och hon gör det riktigt bra.
Det är dessvärre inte mycket som överraskar med I skuggan av värmen eftersom de flesta upplever att de vet hur vägen till knarkets helvete ser ut. Man blir inte förvånad när det mot slutet visar sig vara det sociala arvet som än en gång varit framme.
I skuggan av värmen är i grund och botten skolbio i lyxförpackning (inget fel med det!). Det utsökta fotot, den fina dialogen och skådespelarinsatserna värmde mig i bioskuggan.