Stark kvinna i nybyggarland

1790 kom en köpman från Luleå och anlade ett nybygge vid sjön Peuraure, väster om Jokkmokk, söder om Kvikkjokk. Då liksom i dag en plats i väglöst land. Närmaste fasta bosättning fanns just i Kvikkjokk, och dit var det två mil. En av döttrarna i familjen hette Catharina. Catharina träffade Olov E. Alstadius i Tjåmotis. Han var nybyggarson och stor björnjägare. De gifte sig och tog över hemmanet i Peuraure. Ett av deras barn var Brita Kajsa Alstadius. Längre upp mot fjällen, på prästgården i Kvikkjokk, bodde småbröderna Laestadius, Lars Levi och Petrus. Så småningom möttes Brita Kajsa och Lars Levi. När de var 22 respektive 27 år gifte de sig. Vem var kvinnan som stod i skuggan av sin kända make i alla år? I en tid då männen bestämde, målar Lilian Ryd bilden av nybyggarkvinnor som starka och nybyggarlivet som förhållandevis jämställt. Ett förhållande som gällde även för makarna Laestadius. Lilian Ryd konstaterar dock att det finns många fallgropar för den som forskar i ett dylikt ämne. Ses med samtida ögon  ? Dels ser vi på det med våra samtida ögon. Vi ser också på det med makens ögon och med svågern Petrus ögon, eftersom det här ändå var en tid när karlarna bestämde. Dessutom är det så att brev och dagböcker av kvinnor från den här tiden är skrivna av de hög-re klassernas kvinnor. Det var de som kunde och hade tid att göra det. I stället menar Lilian Ryd att man bland annat får dra slutsatser av det som finns skrivet om nybyggarlivet i allmänhet. Hon har själv författat boken Kvinna i väglöst land.  ? Jag intervjuade gamla nybyggarkvinnor och det de berättar överensstämmer på punkt efter punkt med vad Petrus Laestadius beskrivit 200 år tidigare. Ett exempel är det nätverk som uppstod mellan nybyggare och renskötande samer. Inget lyxliv Brita Kajsa Alstadius växte alltså upp med nybyggarlivet i Peuraure. Och också Lars Levi Laestadius hade från början för avsikt att gå nybyggarens väg. Hans uppenbara begåvning för studier gjorde dock att han blev präst och naturvetare.  ? Men att vara prästfru i de här trakterna var som att driva ett nybygge. Det var inte som att bo på en prästgård i Luleå, med en stab av tjänstefolk. Brita Kajsa kunde redan väva, spinna och konservera mat, säger Lilian Ryd. Brita-Kajsa och Lars Levi möttes som ungdomar gjorde då. De färdades långa vägar för att träffas, ibland till dans. I forskningen brukar det, säger Lilian Ryd, uttryckas så att Lars Levi valde sig en fru.  ? Så bra han hade det ? som om han skulle köpa sig en tvättmaskin. Men Brita Kajsa valde också. Hon led inte brist på unga män, utan träffade många som dessutom hade betydligt bättre utsikter än Lars Levi, som skulle till Karesuando. 90 timmars arbetsvecka Jo, Lars Levi Laestadius hade fått prästtjänst i Karesuando. Enligt Lilian Ryd inte en ort med särskilt god klang i Jokkmokkbornas öron. Men dit flyttade paret och Brita Kajsa kom att sköta prästgården som ett mindre jordbruk.  ? Hur klarade hon och andra kvinnor detta? Jag har hört att vi har 40 timmars arbetsvecka i dag ? då var den ungefär 90 timmar. Jo, genom en noggrann planering som kvinna och man utförde tillsammans. Dag för dag, för närmaste veckan, månaden och året. Barnen i hushållet ? Brita Kajsa Laestadius födde 16 barn på 24 år ? sattes också i arbete. Man höll en lugn och jämn arbetstakt. Dessutom hade man en helledig dag. I dag säger vi att vi har två, men vi fyller de dagarna med andra plikter. Dessutom pekar Lilian Ryd på den goda kosthållningen.  ? Jag blir förargad när jag hör klyschan om att det var fattiga nybyggare här uppe. De hade viltkött, vild fisk, massor med bär, örter, smör och mjölk. Jag har studerat matsedlar för tjänstefolk på slott och herresäten söderöver. De åt aldrig något annat än sill, välling och gröt. Starka nybyggarkvinnor Hon framställer nybyggarkvinnan som stark och icke alls förslavad. Det är lätt, säger hon, att i paret Laestadius se mannen som hade roligt och förkovrade sig, medan kvinnan slavade i hemmet.  ? Visst hade de en fördelning av plikter, men hon var inte underdånig. När Lars Levi Laestadius med framgång grundade en ny trosinriktning inom Svenska kyrkan var det bland annat tack vare att han kunde använda sig av bilder som folk förstod, eftersom han kände till den gamla samiska tron. Att han dessutom var förhållandevis jämställd i sitt synsätt, var också det enligt Lilian Ryd ett resultat av hans bakgrund och uppväxt.  ? Jag hävdar att det i kristendomen finns mycket av fiendskap mellan kvinna och man. Det var ett av kristendomens problem häruppe. Kvinnor här var inte vana att blir förbisedda. I Uppsala fick Lars Levi lära sig att han skulle hålla kvinnorna utanför sin skildring av nybyggarlivet, men det märks att han har problem med det. Brita Kajsa Laestadius själv har inte lämnat efter sig några skrivna dokument. Och ett svartvitt foto är den enda bild man säkert vet föreställer henne. Lars Levi tecknade både blommor och djur, men aldrig sin hustru. Dock:  ? När han vid silverbröllopet summerade deras 25 första år tillsammans, så talar han om lyckan att vara två. Han förstod att uppskatta sin hustru, säger Lilian Ryd.