Citatet Ă€r hĂ€mtat frĂ„n den amerikansk-mexikanska författaren Jennifer Clements prisbelönta roman, En bön för de stulna, som nu har kommit pĂ„ svenska. BerĂ€ttarjaget heter Ladydi, en mexikansk tonĂ„rsflicka som bor med sin mamma Rita i den mexikanska djungeln inte lĂ„ngt frĂ„n Acapulco i delstaten Guerrero, âen het landsĂ€nda med gummitrĂ€d, ormar, leguaner och skorpionerâ.
Fadern har försvunnit till USA, mamma Rita dricker öl mest hela dagarna och försöker skydda Ladydi frÄn att bli stulen. Alla mammor i trakten vill fÄ sina flickor att se ut som pojkar eller strÀvar att göra dem sÄ fula som möjligt. Annars kan det hÀnda att hÀnsynslösa mÀn kommer farande i stora bilar och rövar bort flickorna, som sÀljs som sexslavar och tvÄngsarbetare.
I en efterskrift uppger författaren att varje Är smugglas 600 000-800 000 personer över nationsgrÀnserna, och dessutom bedrivs en omfattande mÀnniskohandel inom Mexikos grÀnser.
Ladydi vÀxer upp tillsammans med sina flickkompisar, den harmynta Maria, Paula, som Àr minst lika vacker som Jennifer Lopez och den kolsvarta Estefani. Men alla kommer de pÄ olika sÀtt att lÀmna sina hem. Paula rövas bort och sÀljs till en boss i knarkmaffian. Ladydi sjÀlv rÄkar ocksÄ illa ut och hamnar i ett kvinnofÀngelse som sextonÄring, anklagad för dubbelmord pÄ en knarkkung och hans lilla dotter. Hon Àr oskyldig men Äkte olyckligtvis tillsammans med mördaren i hans bil nÀr morden begicks. Nu kommer hon att jagas av bÄde polisen och knarkmaffian.
Författaren lÄter Ladydi berÀtta om alla dessa fruktansvÀrda hÀndelser trovÀrdigt utan sentimentalitet. Men Àven denna grymma vÀrld rymmer poesi och kÀrlek. Det finns en vÀrme i skildringen av bÄde flickkompisarna och kvinnorna i det förskrÀckliga fÀngelset. Ladydi hamnar i samma cell som en mördare, men vad Àn fÄngarna har begÄtt för hemska brott, försöker de hjÀlpa och skydda varandra.
En bön för de stulna Àr en stark och upprörande berÀttelse frÄn en del av vÀrlden som vi sÀllan lÀser om pÄ svenska. Boken Àr vÀrd att finna mÄnga lÀsare.