Ständigt på jakt efter bortglömd litteratur

Det hela tycks ha börjat med Birger Vikström och en uppsats.  Litteraturvetaren Erik Jonsson läste en rad norrländska författare som stack ut.

Foto: Dan Hansson / SvD / SCANPIX

Kultur och Nöje2010-04-06 06:00
Marianne Söderberg
Som inte skrev om plogen, hästen och myren - det som av tradition ofta förknippas med begreppet "norrlandslitteratur". I stället tycks de ha skrivit av nödvändighet och kallade sig sällan för författare där de satt och skrev i landskap på väg att försvinna. - Jag är inte så intresserad av litteraturvetenskap som teori. Däremot av biografi och det har länge varit en fördömd metod på universiteten. I stället för att vända ut och in på romaner vill jag söka bakgrunden till varför böckerna överhuvud taget skrevs, säger Erik Jonsson som etablerat sig som frilansskribent med ämnet bortglömda norrlandsförfattare som specialitet. Det ena har gett det andra och numera har han ett 20-tal författarskap som väntar på att utforskas. Sedan några år tillbaka skriver han också bloggen Dagarnas skum och är en flitig föreläsare. Här på kultursidan har han berättat om författare som Kalixfödde Edvin Bergdahl och den märklige vagabonden Elvin Enqvist som i slutet av 1950-talet bosatte sig i en kyrkstuga i Gammelstad för att skriva romaner. Artikelserie
I dag inleder han en artikelserie kring fyra författare som tål att återupptäckas: Elfred Berggren från Piteå, Elsa Forsgren från Vittangi, Bertil Köhler från Gällivare och Sture Hammenskog från Arvidsjaur. På andra stunder har Erik Jonsson skrivit en D-uppsats om Elfred Berggren, ingenjören som redan 1932 skrev science-fictionromanen Robotarnas gud - Sveriges första i sitt slag. - Det var inte bara science-fiction, det var en idéroman och en filosofisk meditation över livet och döden förklädd till äventyrsberättelse. Men också ett testamente, en litterär kamp mot tuberkulosen. Elfred Berggren, som nu tack vare Erik Jonssons efterforskningar tillägnas ett eget forskningsarkiv på Umeå universitet vid sidan av Sara Lidman och Helmer Grundström, fann han på Österåsens sanatorium utanför Sollefteå. Söker i spåren
Dit har han sedan dess återvänt åtskilliga gånger för att gräva djupt i läkaren Helge Dahlstedts arkiv. Dahlstedt och hans hustru Eva Mörner bedrev inte bara en daglig kamp mot tuberkulosen. De uppmuntrade också sina patienters konstnärlig intressen. Dessutom samlade de på deras alster. Men inte för personligt bruk - makarna Dahlstedt Mörner hade vett nog att katalogisera åt eftervärlden. Elfred Berggren föddes i Byske, växte upp i Piteå och skolades till ingenjör i Stockholm. Tidigt drabbad av tbc kom han till Österåsen där doktor Dahlstedt satte en skrivmaskin i hans händer, något som bland annat utmynnade i sanatoriets tidskrift Vi och Ni - av sjuka för friska och vice versa. Sökandet efter Elfred Berggrens gärning har fört Erik Jonsson vidare till arkiv i Härnösand, Umeå, Uppsala och vidare till Gent i Belgien. Berggrens avtryck finns lite överallt för den som söker - i artiklar i Dagens Nyheter, i en översättning av den arabiske poeten och matematikern Omar Khayyams epos Rubaiyat och i en rättelse i en bok skriven av Nobelpristagaren Maurice Maeterlinck som hänvisar till bergsingenjören från Piteå. Dåtidens stora
- Han korresponderade med många av dåtidens stora. Bland annat med Thomas Mann. Elfred Berggren var en framstormande tänkare som producerade mängder av texter - artiklar, essäer, lyrik, pjäser, noveller och romaner - men som bara hann se en bråkdel av sitt material i tryck innan han dog vid 32 års ålder. Elfred Berggren är bara ett av många exempel på norrländska författare som fallit i glömska. -Många av dem uppmärksammades inte heller under sin livstid, trots att de skrev intressanta böcker som tål omläsningar. Böcker måste få ligga till sig för att vi ska upptäcka deras betydelse, i dag är vi helt upptagna vid den dagsaktuella litteraturen med författare som enkelt kan ta plats i morgonsofforna, säger Erik Jonsson som hoppas att Elfred Berggrens böcker en dag ska ta plats intill Liza Marklunds på Piteå bibliotek. - Det skulle bredda synen på litteraturen. Man kan naturligtvis ägna sig åt dessa författarskap i akademiska sammanhang, men jag vill också gärna vända mig till en annan publik.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!