Stämningsfull rysk kväll

Ryskt tema i musik och bild.
Norrbottens Kammarorkester.
Daniel Raiskin, altviolin, dirigent.
Musik av Arenskij, Schnittke, Musorgskij.
Ebeneser, Luleå, fredag 7 oktober.

Kultur och Nöje2005-10-08 06:30
Tavlor på en utställning är Musorgskijs requiem för sin vän, konstnären och arkitekten Viktor Hartmann, till minne av vilken det också ordnades en utställning av hans akvareller och scenbilder. Hartmann var ingen betydande konstnär, Musorgskijs stora pianoverk ligger på ett betydligt högre plan och har inspirerat rader av kompositörer till mer eller mindre lyckade orkestreringar. <br>Den mest exakta men också tråkigaste svarade Leo Funtek för, den mest berömda och mest spelade är signerad Maurice Ravel.<br>Norrbottens Kammarorkester, under sin pågående turné under ledning av den dynamiske Daniel Raiskin, presenterar ännu en version, den finske kontrabassisten Jorma Härkönens färgstarka arrangemang. Och det visade sig bli en händelserik promenad runt de tavlor som Musorgskij valt att åskådliggöra. <br>En vanskapt dvärg, ett gammalt slott tornar upp sig, barn leker glatt i parken vid Tuilerierna, kvinnorna tjattrar på torget i Limoges och i katakomberna skiner kranierna av ett inre ljus. Till slut reser sig den grandiosa porten i Kiev, som ingen har sett i verkligheten, den stannade som en vision på Viktor Hartmanns papper.<br>Musorgskijs port är betydligt pampigare än Hartmanns vision och kammarorkestern gav den liksom hela Modest Musorgskijs komposition illusionen av ett storslaget konstverk. Det blev en riktigt storrysk avslutning. Den jämna och fina stråkklangen och de enskilda sektionernas insatser var en ren njutning att uppleva, liksom att följa Daniel Raiskins plastiska kroppsspråk.<br>Musorgskijs Tavlor på en utställning var konsertens huvudnummer, men den första avdelningens kontrastrika innehåll höll också hög klass och visade upp andra sidor av den ryska folksjälen, en mer drömmande, vemodig. <br>Daniel Raiskin, som förutom att han är en förstklassig dirigent också är en synnerligen skicklig altviolinist, spelade förvisso kontemplativ musik, men mer av svårmodiga slaget, Alfred Schnittkes Monolog, komponerat 1989. Det är abstrakt, disharmoniskt och speglar sårighet och utsatthet på ett musikaliskt språk fjärran från Mussorgskij och Anton Arenskij, som inledde programmet.<br>Arenskijs påverkan av Tjajkovskij är påtaglig i hans Variationer och final över ett tema av Tjajkovskij, romantisk musik, som utgår från den långsamma satsen i hans andra stråkkvartett, som blev mycket populär.<br>Kvällen var Daniel Raiskins men också Norrbottens kammarorkesters, som återigen visade prov på sin höga standard. <br>Inropningarna på Ebeneser var många men något extranummer blev det inte efter blomsteröverlämningen, vid vilken Daniel Raiskin visade att det minsann inte räcker med två kindpussar, tre ska det vara!<br><br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!