Språken måste användas

Men det talas också om språken, minoritetsspråken - de som står i centrum för sångtävlingen Liet Lavlut och hela festivalen. Slagordet lyder mångkultur
Inte minst under en språkkonferens, arrangerad av Europarådet och Sweblul, den svenska kommittén för mindre talade språk, där forskare och talare från flera av Europas minoritetsspråksområden berättar om sina erfarenheter med anledning av att den Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen) firar 10-årsjubileum. "Use it or lose it", lyder uppropet från Europarådet, som vill mana till användning av de minoritetsspråk vi har medan tid fortfarande finnes. Förhållandena för minoritetsspråken skiftar över Europa. I området Friesland i Nederländerna, där Liet Lavlut en gång startade i polemik mot anglofieringen av Melodifestivalen, satsar man stort på att bli europeisk kulturhuvudstad 2018 - som region. Kampanjens slagord är mångkultur och minoritetsspråk och möjligheten för människor att samsas och utvecklas. Språkens marknad
I Katalonien satsar man på ett Språkens hus i Barcelona, ett verkligt hus, men också en webbplattform för språkstudier och kontakter över språkgränserna och professorn i samiska språk i Kautokeino, Ole-Henrik Magga, forskar bland annat kring hur minoritetsspråkens "marknad" ser ut. - Länge var man som same tvungen att kunna tala samiska i olika sammanhang, inte minst i samband med vintertransporter. Men snöskotern talar lika gärna norska, svenska, finska eller engelska. Ett språk har alltid en slags marknad där man kan räkna in ekonomiska förmåner, kärlek, myndighetskontakter och så vidare. När språkets ställning på "marknaden" försvagas får det genast konsekvenser, säger Ole-Henrik Magga. Diskutera språklag
Sverige anslöt till den europeiska minoritetsspråkskonventionen och införde år 2000 den språklag som erkänner fem nationella minoritetsspråk. Därmed har Sverige officiellt intagit en helt ny position jämfört med tidigare, då mångspråkigheten snarare betraktades som ett problem än som en tillgång för landet och regionerna. - Att få tala sitt modersmål anses nu officiellt som en okränkbar rättighet, men det tar tid att få en språklag att fungera, säger Beatrice Nordin från Kommunförbundet i Norrbotten, och efterlyser en diskussion. - Många frågar varför vi har en minoritetsspråklag och det måste vi våga diskutera.