Sporten värst när könsroller bekräftas

De båda docenterna i arbetsvetenskap Lena Abrahamsson och Peter Waara fanns på plats med siffror och staplar som talade sitt tydliga språk om vems Norrbotten som massmedierna rapporterar om. Inte är det kvinnornas i alla fall. Tidningarnas sportbevakning är värst sade docent Lena Abrahamsson och visade siffror som talade sitt tydliga språk. Mer än 84 procent av reportagen rapporterade om män i huvudsak.  ? Det beror ju inte på att så många fler män än kvinnor är aktiva eller engagerade inom sporten, sade Lena Abrahamsson som själv har varit aktiv orienterare.  ? Det vanligaste orden som förekom i massmedierna i Norrbotten var ishockey-ord. Jag tror inte att Norrbotten avviker mycket från andra län. Möjligen är det mer fotbollsord på vissa håll och under andra tider på året, sade Peter Waara. Män i 99 procent av sportreportagen Det är inte bara texter och radio- och TV-inslag som har undersökts. Bilderna i medierna domineras också av män även om kvinnor förekommer lite oftare där än i text, visar undersökningen. Snedfördelningen på sportsidorna är dock lika stor i såväl text som bilder. Det ligger nära till hands att tro att kvinnliga journalister skulle kunna påverka obalansen mellan könen. Det finns en liten skillnad. Kvinnor rapporterade i 66 procent av reportagen om män och i 21 procent om kvinnor. För män var siffrorna 77 respektive 16 procent. I 99 procent av sportreportagen var reportern en man. Lena Abrahamsson tog upp det mönster som visar att kvinnor och män skildras olika. Nyckelorden som toppar rapporteringen om män är: chef, ledare, politik, pengar, ekonomi och arbetsmarknad. Medan reportagen om kvinnor handlar om skola, vård, omsorg, barn och familj. Män är aktiva medan kvinnor är utsatta, passiva och bidragstagare. Schabloniseringen drabbar båda könen eftersom det kan upplevas som begränsande att bara förknippas med vissa områden.  ? Det är till exempel mycket få män som medverkar i reportage om familj och föräldraskap. Det är ett stort problem om inte män associeras till föräldraskap, ansåg Peter Waara. En gammaldags bild Inom kultur och konst är skillnaden mellan män och kvinnor minst. Där handlade 57 procent av reportagen om män och 37 om kvinnor.  ? Vi har fått uppleva stora förändringar på jämställdhetsområdet de senaste åren. Vi har balans mellan kvinnor och män i regering och riksdag i dag. Men massmedierna arbetar slentrianmässigt och förmedlar en gammaldags bild, sade Lena Abramhamsson.  ? Det är inte så att Norrbotten är ett speciellt ?macho?-län. Vår undersökning stämmer väl med hur det ser ut i resten av landet. Maria Jacobsson från det mediakritiska nätverket Allt är möjligt kunde bekräfta att Norrbottensmedierna inte avviker när det gäller männens dominans. Flera undersökningar, bland annat på i Fårösund på Gotland och Bengtsfors i Dalsland, har kommit fram till samma resultat berättade hon. Kvinnor får 20 ? 30 procent av utrymmet i massmedierna medan män får mellan 70 och 80 och detsamma visar också internationella undersökningar. Hon har själv arbetar över tjugo år som journalist numera på frilansbasis och hennes föreläsning på seminariet handlade om massmedierna ur ett köns-perspektiv. Inget svar på frågan Könsroller sprids och bekräftas i medierna. Seminariet gav kanske inte svar på frågan hur vi kan förändra budskap och bilder. Mycket hänger på vilken inställning journalisten, redaktionschefen och sist men inte minst läsaren har.  ? Ger media den bild som folk vill ha? Det var en fråga som ställdes när seminariet inleddes och känns fortfarande högst befogad.