Sökande och oroande

Parallellt med samtidskonstnärliga uttryck som film, installationer, performance, interaktiv eller idéburen konst pågår också måleriet. En av dem som ägnar sig åt tekniken är Magnus Björkbom från Luleå.

LEKANDE BARN. "Förärad superkrafter" med i bakgrunden brinner industrierna. Magnus Björkbom osäkrar bilden.

LEKANDE BARN. "Förärad superkrafter" med i bakgrunden brinner industrierna. Magnus Björkbom osäkrar bilden.

Foto:

Kultur och Nöje2009-11-14 06:00
Just nu ställer han ut på Konsthallen i hemstaden och visar sexton verk, de flesta av dem rektangulära tavlor som vid en första titt har rätt harmlösa motiv. Med sina frysta poser av behagliga eller smått exotiska händelser har de till och med drag av affischer. Något som dessutom förstärks av att miljöerna är presenterade i kraftiga färger; sådär lite konstgjorda och plastiga fastän det ska vara olja. Jag ser ett barn som leker med tåg, en flickakrobat som upphäver tyngdlagen, granna fåglar och strålande blå himlar över landskap hämtade från hela klotet. Det är som om Björkbom för närvarande söker färgernas gräns. När blir en blå himmel så blå att den övergår till hotfull? När blir rosa, för rosa för den borgerliga, lagomt svala smaken? Det samma gäller motiven. Går det att måla djungelns färgrika fåglar utan att låtsasvärldarna, de tillfälliga semesterparadisen och kasinohotellen dit tillräckligt rika längtar och lever två veckor per år, gör sig påminda? För det här är inga glättiga oförargliga blad att hänga på väggen, utan lite oroande bilder. Mest beror det på osäkerheten konstnären åstadkommer med sökandet bland färger, temperaturer, grader av smutsighet och motiv. Själva situationerna som avmålas känns däremot inte särskilt valda, utan mer slumpvis uppkomna. En bild här, en där - ett slags googlande i händelser, högt och lågt, mer än i politik. Och på sätt och vis är det skönt att han låter bli att påstå något om världen. Verket Glöden, en välklädd man med fingrar formade till den välkända "money, money-gesten" är alltför pekpinneaktigt och tröttande. Störst intresse väcker de verk där Magnus Björkbom håller ner färgerna, som i Ingen lek längre III, Teatraliskt solstånd, Förärad superkrafter och Förärad låtsasöron. För även om konstnären tycks ointresserad av människor är det just kombinationen av barn som leker och upptäckten av något oroande i miljön, luften eller kroppshållningen som får bildupplevelsen att stanna kvar i medvetandet.
Magnus Björkbom Måleri Konsthallen, Luleå konst
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!