Äkta brott. Så kallas den trend som just nu sveper över oss: i böcker, filmer - och tidningar. Det är lätt att tro att det handlar om något nytt. Plötsligt finns ju de hårdkokta skildringarna av brott, gangsters och livet på skuggsidan överallt: i reportageböcker som Svensk maffia, i framgångsrika 08-noir-romaner som Snabba cash eller i tv-program som Efterlyst och Veckans brott.
Sedan några veckor tillbaka kan man även läsa äkta brott-texter i magasinsform. Skurk, som nyligen kommit ut på marknaden, lanserar sig som tidningen där läsarna ska få ta del av grävande reportage, Sveriges tyngsta brottslingar och landets mest respekterade journalister. Underrubriken är "andra sidan av myntet" och om något är det just viljan att dramatisera denna andra sida som är talande för hur vi just nu helst skapar kultur av brottsvärlden.
Sett ur ett längre perspektiv är tidningar som Skurk en naturlig följd av en flera hundra år gammal tradition. Inom litteraturen kommer faktiskt den första riktigt stora äkta brott-vågen redan under 1700-talet. Biografier över brottslingar publicerades i samband med avrättningar och genren blev snabbt så populär att den smittade av sig på vanliga författare, som började att laborera med fiktiva brottsromaner - till exempel Daniel Defoes Moll Flanders från 1721. Under 1800-talet byggdes de första moderna polisstyrkorna upp och den dramatiska scenen inom litteraturen kunde breddas. Nu fanns det inte bara plats för skurkarna och offren, utan också den skarpsynte polisen eller detektiven som var förövarna på spåren.
Varför skapar vi då kultur utifrån brott? Antagligen för att vi behöver hantera och bearbeta den samhällssituation vi befinner oss i. Den amerikanska true crime-utgivningen sköt i höjden under 1980-talet, under en tid då våldet blev allt vanligare och både tidningar och tv ökade bevakningen av brott och kriminalitet. Händelseutvecklingen i samhället skapade alltså ett sug efter fakta - men samtidigt skapade mediernas ökade bevakning i sin tur ett sug efter trovärdig fiktion som handlade om samma ämne. Denna fiktion kom att påverka både hur brottslingarna uppträdde och synen på samhället. Den blandade sig med de journalistiska bilderna tills de inte gick att skilja från varandra. Många av dagens mest framgångsrika storsäljande internationella deckarförfattare är talande nog också före detta kriminalreportrar.
Är brottslighet ett stort eller litet problem idag? Det är en fråga som för de allra flesta inte besvaras med hjälp av kriminologisk forskning eller säkerställd statistik. I allt större utsträckning köper vi istället det svar som en mer en mer eller mindre fiktionaliserad äkta brott-kultur levererar.