Skulden och ansvaret
Inte sedan 1945 har så många människor fått sin försörjning via Adolf Hitler. Påståendet kommer från Henrik Arnstad, journalist, historiker och författare.
VILL DISKUTERA ANSVARSFRÅGAN. I sin kommande bok tar författaren Henrik Arnstad upp skuldfrågan efter andra världskriget. "Skuld är kontraproduktivt, medan ansvar är bra", säger Henrik Arnstad, som vill väcka debatt med sin bok.
Foto: Petra Isaksson
I sin bok för han på historiska grunder en diskussion kring hur nazismens allierade i Europa har hanterat ansvarsfrågan efter andra världskriget och avstampet görs på det gigantiska minnesmonumentet över Förintelsen av Europas judar i Berlin. Där förklarar den unge guiden att "detta är ett monument över ansvar - inte över skuld", en viktig skillnad för Henrik Arnstad. - Skuld är kontraproduktivt, medan ansvar är bra. Tyskland är ett land som på många sätt tagit ansvar för sina handlingar under andra världskriget. Men samtidigt är det som om Tyskland har givit alla andra Europeiska länder absolution genom att ta på sig hela skulden, säger Henrik Arnstad, som valt att gräva fram fakta ur historien i Finland, Italien, Ryssland och Österrike. Men också i Sverige. Att det har sina sidor att närma sig Finland i dessa sammanhang vet Henrik Arnstad redan. Efter Spelaren Christian Günther och några artiklar i Dagens Nyheter ådrog han sig kritik, bland annat från det finska utrikesdepartementet. - Skriver man kritiskt om Finlands samarbete med Nazityskland under andra världskriget blir man inte bara mordhotad utan också anklagad för att vara stalinistisk bög och annat i samma anda. Men efter att Finlands riksarkiv utfört ett imponerande forskningsarbete som framförallt handlar om landets allians med Nazityskland 1941 - 44 vet vi en hel del om vad som kallades för "Finlands Lebensraum" i öster och om de koncentrationsläger som Mannerheim själv gav direkta order om, säger Henrik Arnstad. - Det är så mycket lättare för oss svenskar som aldrig hade någon morfar eller farfar som deltog i kriget, som kanske skulle kunna anses vara krigsförbrytare. Men utan att erkänna vårt ansvar för andra världskrigets alla offer kan vi inte gå vidare, säger Henrik Arnstad. Demokratins återkomst
I Österrike ser han en debatt om ansvarsfrågan blossa upp på 1980-talet efter att landet under alla år utmålat sig som "Hitlers första offer". I Italien konstaterar han att fascistpartiet uppstod på nytt direkt efter krigsslutet och att Berlusconi i dag regerar med stöd av partiet. I Sverige tar han utgångspunkt i yran på Kungsgatan i Stockholm direkt efter krigsslutet. - Det var ett uttryck för den vilja och optimism som härskade i Europa då. Under 1930-talet hade demokratin dömts ut som system. Vid krigsslutet kom tilltron till demokratin tillbaka, men så inleddes kalla kriget och alla var tvungna att välja sida. Diskussionen kom av sig, säger Henrik Arnstad, som beskriver sin bok som en "sorgsen bok om ett Europa där politiskt våld är en del av vardagen". Själv hade han hoppats få se sina barn växa upp i en tid där krig hörde till det förflutna och där internationell rätt härskar. - Det finns en anledning att vi som sysslar med historia inte ger oss in i samtidsdebatten. Det enda som återstår är sorg, sorgen över alla dessa barn som dör på grund av att vi inte kan hantera konflikter och motsättningar. Det vore bra om historiker ställde sig upp, men den sorgsnes röst platsar inte i SVT Debatt. Av historien lär vi oss att det alltid finns valmöjligheter, påpekar Henrik Arnstad, och i stället för att ägna oss åt den skamdebatt som härskar i Sverige kring kriget, borde vi bli konstruktiva. - Vi skulle naturligtvis kunna sätta oss ner och räkna ut hur mycket pengar Sverige tjänade på att sälja järnmalm till Tredje riket och sedan ta och dela ut pengarna till de människor som drabbades. Men det känns omöjligt och komplicerat. Enklare vore att ta ansvar genom att etablera en mycket generös flyktingpolitik, till exempel med tanke på de judiska läkare vi inte tog emot 1939, säger Henrik Arnstad. - Samma sak i Finland, som för en mycket restriktiv flyktingpolitik, trots att de bland annat lät skicka 70.000 barn till Sverige under kriget. En generös flyktingpolitik där vore en del av ett ansvar.
Så jobbar vi med nyheter