När paret Björklund/Wincent umgås brukar olika karaktärer dyka upp spontant. I maj började de lägga upp videoklipp med deras lekar på Instagram.
– Det är svårt att förstå varför man ska åka någonstans när man är här.
Sven Björklund möter upp i den händelserika trädgården där han fått uppleva snö komma och gå, hösten, våren och trädens gröna explosion. Trots att han har 100 mil bilväg till brevlådan i Krokek har han spenderat mer tid än någonsin i Svartöstan det senaste året.
Anledningen heter Linda Wincent. När pandemin pausat jobbtillfällen har den skapat utrymme för mer tid ihop. Paret, som träffades under inspelningarna av radioteatern "Testamentet" 2018, träffas ett par gånger i månaden. Båda har barn och bor i olika delar av landet, vilket låter som en knepig sits.
Linda: – Det är också ganska skönt (skratt). Det är ganska härligt att ha sin egen tid och sina barn. Vi har inte behövt tänka så mycket på om vi ska bli en stor familj nu eftersom det inte kommer bli så. Jag kommer bo här till mina barn är vuxna och du kommer bo där till dina barn är vuxna, så är det bara. Det funkar jättebra att vara särbos.
Linda Wincent har tagit tjänstledigt från Norrbottensteatern för att fokusera på egna skrivandet och för att regissera på Lule Stassteater.
Linda Wincent är skådespelare och regissör, hon har varit anställd på Norrbottensteatern sedan 2005 och har nyss avslutat inspelningar av "Händelser vid vatten". Hennes första större tv-jobb.
– Som fast anställd på teatern är du ganska produktionsbunden och det är svårt att söka något annat egentligen, men det var jättekul. Jag hoppas verkligen att jag får filma mer.
Nu väntar dock ett års tjänstledighet där hon ska fokusera på att skriva eget material, regissera "Filifjonkan som trodde på katastrofer" på Lule Stassteater och dra sitt pendlarstrå till särbostacken.
Luleåsonen Sven Björklund återvänder till hemstaden för att träffa Linda Wincent, ursprungligen från Alingsås.
Sven Björklund, aktuell med "Mammas nya kille" på P4, ska spela på Uppsala stadsteater i höst. Humorgruppen Klungans föreställning "Toppa jaget" hann knappt börja spelas innan den stoppades och ska plockas upp igen i april.
– Våren har inte varit så rolig. Jag märker på mig själv att mitt huvud behöver något projekt, något att åka in i. Nu blir det mest så att man får ta mindre jobb för att klara ekonomin överhuvudtaget. Det kan vara kul, men jag känner att jag skulle behöva något större att bita tag i. Då tycker jag att det är så himla roligt med @bok.atspa.
Namnet är komplicerat men historien om humorkontot är betydligt enklare.
Paret Björklund/Wincent träffades 2018 när de jobbade ihop med en radioteater. Den senaste tiden har de träffats ett par gånger i månaden.
Paret leker ständigt fram nya karaktärer och underhåller varandra när de träffas, nu har deras sätt att umgås blivit innehåll på Instagram.
Linda: – Så kan man säga, vi leker väldigt mycket. Sven är väldigt rolig (skratt) och vi har väldigt roligt ihop.
Sven: – Ja, men du har så fruktansvärt mycket roliga människor och karaktärer i dig. Då blir jag så här (visar uppspelt med ivriga händer): "Vars bor du? Hur gammal är du?".
Linda: – Ibland är det roligt och ibland orkar jag inte med dig. Men ibland blir det en film av det och det är roligt.
"Bara vi tycker att det är kul, då räcker det", säger Linda Wincent angående Instagram-kontot @bok.atspa.
I maj började de lägga ut korta humorfilmer på Instagram-kontot @bok.atspa och gemensamt tar de försiktiga steg framåt. Ett nedladdat redigeringsprogram skapar nytt kunnande och karaktärerna visar nya sidor.
Sven Björklund och Linda Wincent berättar att de aldrig haft någon färdig idé innan de startar inspelning på telefonerna, allt sker spontant, ibland blir det roligt.
Sven: – Det är en viktig grej att man känner att den andra är jättekul, då vågar man vara med och leka. Jag kan lita på dig när jag inte känner att något blev kul och du säger att det blev jättebra. Ja, men då lägger vi ut det. Då tror jag på dig.
Sven Björklund och Linda Wincent i trädgården i Svartöstan.
Det finns massor av idéer kvar att förverkliga men eftersom de "träffas när de träffas" har tiden inte funnits till. Viktigast är att glädjas och att glädja varandra. Under ett år när arbete och lust saknats har den gemensamma hobbyn varit viktig.
Sven: – Man kan känna sig fullständigt fri. Varken du eller jag är några superklippare eller jättekända fotografer men det är kul att bara göra. Om ljudet blev lite dåligt, om man säger fel eller om någon börjar skratta – det gör inget.
Linda: – Bara vi tycker att det är kul, då räcker det. Då kanske någon annan tycker det är kul och det är ju också roligt.
Namnet då?
Linda: – Vi ville heta @bokatspå, som är ett internt skämt, men vi fick inte heta det. Då kom det upp förslag på @bok.atspa eller @bokppp.tt och vi var så trötta på det så vi bara tog det där. Många sa att ingen kommer fatta någonting ... men då får de inte göra det.
Sven: – Ibland heter ju konton konstiga saker.
Linda:– Ja, men det här är helt obegripligt. Det gör inget, det får heta det.
Särbolivet fungerar bra skådespelarparet.I höst kommer Sven Björklund spela teater i Uppsala och Linda Wincent räknar med att hälsa på en hel del.
Det är "inget mästerskap i dialekter" men i klippen förekommer skånska och småländska, någon sorts tysk brytning och New York-amerikanska. När paret pratar om olika karaktärer kan de inte låta bli att skratta själva.
Linda: – Det är ett par där hon misstror honom i allt, hon tror att han har varit på Lidl i stället för Coop (skratt). Någon sa att hon väl misstänkte att han varit otrogen, men nej, nej det är inte så djupt. Hon tror bara att han har varit på Lidl i stället för på Coop (skratt). Och det blir otroligt irriterande.
Sven: – Jag har alltid tänkt att hon vill skiljas hela tiden men försöker hitta en anledning.
Linda: – Jahaa ... ja så kan det ju vara.
Under intervjun började Sven Björklund och Linda Wincent improvisera med småländska karaktärer, vilket fick Björklund på fötter.
På frågan om de kan improvisera fram något på plats tar det inte många sekunder från att tvekan övergår till fysisk humor.
Linda: – Det är bara så här (börjar prata småländska) – att man plötsligt pratar så här.
Sven hakar på dialekten: – Ska jag ta in tvätten eller?
Linda: – Nej, du ska vika ihop den.
Sven: – Men den är ju blöt.
Linda: – Ja, den ska ändå vikas ihop. Du ska ta in den och hänga upp den i bastun. Du ska ta in den i bastun, hänga upp den i bastun och sedan basta med tvätten. Du ska SPRINGA DIT. Du ska springa runt.
Björklund reser sig upp med uppspärrade ögon, redo att springa, innan undertecknad lugnar ner situationen.
Varför är er partner rolig?
Sven: – Linda är så fruktansvärt roligt för att hon kan spela så uppriktigt. Det känns inte som att du gör så mycket karaktär, även om det är det, det känns som att det är på riktigt. Sedan hela ditt fejs ... jag fattar inte hur du kan ändra ditt utseende så fruktansvärt mycket. Och din hjärna som är helt koko ibland.
Linda: – Sven är också koko ibland. Det är roligt att du är så följsam, när man börjar leka är du med direkt. Ibland kan jag tänkta att du försvinner helt i en karaktär, du går in så otroligt mycket. Sven är bara jätterolig, jättebra på dialekter, kroppspråket ... allt är bara så roligt. Men framförallt tycker vi nog att samma saker är roliga.
Linda Wincent och Sven Björklund bor 100 mil från varandra men har kunnat spendera mycket tid ihop under det senaste året då kalendern rensats på jobb.