"Ska vi gå med en bjällra om halsen?"
Duodji och design. Det sjuder inom samiska kreativa näringar. Glaskonst, design med detaljer av plexiglas, jeansdesign, knivar, kåsor och tenntrådsbroderier.
SAMISKA REFERENSER. Jeans med mer eller mindre tydliga samiska referenser.
Foto:
Något av en komet på den samiska designhimlen har bröderna Anton och Oskar Olsson och deras Denim Demon blivit de senaste åren. De unga bröderna har sina rötter i sydsamiskt område, de är uppvuxna och bor i Stockholm och de designar jeans med tydligt samiska signaler. Ett uppmärksammat grepp var när de för något år sedan delade ut sju par jeans till sju olika samer och uppmanade jeansbärarna att använda byxorna så mycket som möjligt utan att tvätta dem. I ett halvår. Slitningen på jeansen blev sedan prototyper för nya jeansmodeller. Under branschdagarna i Jokkmokk i veckan visades de nyanlända proverna från Japan upp. Blodiga
- Här har vi Per Guttorm. Och det här är Per Henrik - de är blodiga och har oljefläckar. Bröderna blandar tydliga samiska referenser som renhornsdetaljer med mer subtila, som bara en röd söm, på sina jeans. En röd söm kan, säger de, signalera mycket, men för dem är det en samisk signal. Just detta, vad som är samiskt, vem som kan kalla sitt skapande för samisk design, är ett debatterat ämne. - Det finns många sätt att se på vad som är samisk design. Det kan också vara att man inte gör något för pengarna i första hand, utan att man har stoltheten och kvaliteten som drivkraft. Det tror jag är ett ganska unikt perspektiv idag. I vår värld finns det egentligen inga gränser för vad som kan vara samisk design. Men visst, vi är två samiska killar uppvuxna i Stockholm, med en farmor som var renskötare. Jag förstår varför vi är här, om jag säger så, säger Oskar Olsson. Identitetsskapande
Glaskonstnären Monica Edmondson menar att det handlar mycket om avsändaren. - Jag har inga tankar på att det jag gör ska vara samiskt, men eftersom jag är same blir det ju så ändå. Det handlar mycket om hur den person som skapar något uppfattar sig själv. Anna-Stina Svakko var inne på samma tanke, och hon ser också en viktig funktion som duodji och design kan fylla för många samer. - Jag är uppvuxen utan renhjord och utan språk. För mig blev duodjin identitetsskaparen. Attityden under branschdagarna för vad som är samisk design var över lag öppen och vidsynt. Av mumlet i publiken att döma är dock de flesta överens om att hela kolten inte är något för icke-samer. Samiska detaljer och det som kallas ny samisk design är något annat. Varumärke
En stor del av diskussionen ägnades också åt om det behövs ett gemensamt varumärke för den nya samiska designen. En motsvarighet till det duodjimärke som redan finns för den traditionella slöjden. Ett dylikt märke skulle vara ett sätt att garantera genuint samiskt ursprung, och kanske också kvaliteten. Karin Vasara, luttrad designer med butik i Kiruna, var tveksam. - En svensk konstnär har väl inget sånt där märke? Han är väl sitt eget varumärke? Kanske vi ska tänka så också, eller ska vi gå med bjällra kring halsen?
Så jobbar vi med nyheter