"Ska man satsa ska man satsa ordentligt"

Det började med inköp av prästgården i Hedenäset, födelsebyn. - När jag berättade för brorsan höll han på att ramla av stolen. På Blocket hade han nämligen sett en annons om ett hemman i Vitsaniemi, Risudden, som han tyckte var mycket finare. Det slutade med att jag och min man köpte både prästgården och hemmanet, säger Gunhild Stensmyr som nu är i färd med att skapa något som i landstingets kulturplan beskrivs som "ett svenskt Louisiana" i Tornedalen. Med andra ord en internationell konsthall utanför allfarvägen. Men också ett fjärde ben i den satsning på konstens infrastruktur som föreslås i den kulturplan som tagits fram inför förhandlingarna med Statens kulturråd om koffertpengarna och som förutom konsthallen i Vitsaniemi består av ett konstmuseum i Kiruna, en utveckling av verksamheten i Bodens Havremagasin och ett resurscentrum för konst i Luleå. Konsthallschef
Att driva konsthallar kan hon, Gunhild Stensmyr. Det började med Bildmuseet i Umeå i början av 1980-talet, sedan blev det tio år på Norrtälje konsthall som bland annat utsågs till "Årets museum" under hennes chefsperiod. - Jag pendlade mellan bostaden i Stockholm och jobbet i Norrtälje så jag hade verkligen tid att tänka. Under de där dagliga resorna utvecklade jag min affärsidé om ett konsultbolag som Nice - Network in Culture - som bland annat riktar in sig på skräddarsydda utbildningar och på nätverksbyggande, säger Gunhild Stensmyr som sedan 2002 också driver Skärets konsthall på skånska Bjärehalvön på somrarna. En i sammanhanget mycket liten konsthall, 25 kvadratmeter, som i sydsvenska tidningar bland annat beskrivs som "regionens vackraste rum för samtidskonst". Konstnärlig spjutspets
Nu är hennes planer inte bara att skapa "en konstens spjutspetsinstitution" i Tornedalen utan också ett intressant hus som ska ritas av den som vinner den internationella arkitekttävling hon står i färd med att utlysa. - Ska man satsa så ska man satsa ordentligt, annars är det ingen mening. Kanske är jag alltför optimistisk, men jag hoppas kunna öppna konsthallen i Vitsaniemi 2013, säger Gunhild Stensmyr. Pedagogisk resa
Tanken är att konsthallen ska drivas som en ideell förening och på icke-kommersiell grund. I planerna ingår två utställningsrum med en yta på sammanlagt cirka 250 kvadratmeter. Dessutom en hörsal med plats för ett hundratal personer, en bildverkstad för barn och ett kafé. - Vi ska ha ett projektrum för konsten, men också ett rum där vi kan ställa ut äldre konst - det här blir också en pedagogisk resa. Det här handlar inte om något galleri och jag tänker mig att vi ska ha ett par riktigt bra och genomtänkta utställningar per år som kan fungera som upplevelser att återkomma till, säger Gunhild Stensmyr, som tror på en ekonomisk lösning där driften betalas av staten, kommunen och regionen i samarbete. Ut i världen
Själv står hon för kompetens, nätverk och mark och för byggandet söker hon bland annat pengar från EU och en rad sponsorer. - Jag är naturligtvis projektledare, men den här Konsthallen ska bygga mycket på rörlighet. Hit ska internationella curators och konstnärer komma för att arbeta och sedan ta med sig upplevelsen vidare ut i världen - det är så man bygger nätverk. Vid sidan av utvecklingen av Vitsaniemi konsthall är Gunhild Stensmyr i full gång med att utveckla vad hon kallar Guest House Tornedalen. Affärsidén är att hon i samarbete med formgivare tar tillvara gamla hus, renoverar dem och bjuder ut dem till uthyrning. - Som hotell, fast i befintlig miljö. Vi kommer att behöva husen när vi öppnar konsthallen, säger Gunhild Stensmyr som fått EU-medel till projektet. Svaret på frågan om vilken slags konst hon vill visa i Vitsaniemi kommer blixtsnabbt. - Det bästa som görs idag. - Jag är naturligtvis en eldsjäl och entreprenör som driver den här frågan, men för att det inte ska stå och falla med mig ska vi också ha en internationell styrelse bakom konsthallen. Där ska Finland alltid vara representerat.

"Ska man satsa ska man satsa ordentligt"

Gunhild Stensmyr vill skapa ett svenskt Louisiana i Tornedalen.- Ska man satsa så ska man satsa ordentligt, annars är det ingen mening.