Ska locka världsstjärnor till Luleå
Visserligen tyckte världsstjärnan från Gammelstad att det var en rolig idé, men själv hade han inte tid att engagera sig. Dessutom var han skeptisk till den i sammanhanget korta framförhållningen - några år är ingenting i en bransch där de stora namnen är inbokade inom överskådlig framtid.
- Men ibland är det ju så att allting är fel och ändå blir det så rätt, säger Peter Mattei, på en veckas besök i sin gamla hemstad för att sjunga under två invigningskonserter på Kulturens hus.
Egentligen borde han vara i Paris och repetera inför premiären av Don Giovanni om en vecka. Men Luleå hann först denna gång, så Parisoperan får stå tillbaka.
Det är inte utan att han imponeras av Kulturens hus.
- Jag höll på att köra rakt ut i älven när jag kom åkande från Gammelstad och såg detta konserthus på den här gamla raggarparkeringen.
Han hade tänkt sig något betydligt mindre och funderar över det märkvärdiga i att ingen byggt på tomten tidigare.
Luleå så självklart
Nu sitter han där på en presskonferens och ska föreställa konstnärlig ledare, som han själv säger. För det mesta brukar han ha en helt annan roll.
- Jag vaknar på nätterna och funderar över vad jag har gett mig in på, men tanken är enkel och Luleå så självklart. Jag har ingenting emot att vara bara artist, men om jag ska låna ut mitt namn blir det svårt att låta någon annan planera alltihop, har inte lust att vara en slags joker och har svårt att prata om mig själv som ett varumärke. Jag känner stor ödmjukhet inför uppgiften, behöver en bra stab, men naturligtvis också pengar.
Efter Norrbottensakademiens initiativ har Kulturbranschrådet i Luleå övertagit ansvaret och engagemanget för sångfestivalen. Enligt projektledaren Peter Georgson är intresset från näringslivet stort. Hur mycket pengar som behövs vill han inte gå närmare in på, men Luleå näringslivs Thomas Nilsson pratar om sjusiffriga belopp.
Idén bygger på att Peter Mattei ska locka upp människor som han gillar att arbeta med till Luleå och sångfestivalen. Hit ska de komma med sina familjer, få fin markservice och dessutom ett vinteräventyr.
På kvällarna sjunger de något de redan har på sin repertoar, gör konsertanta eller halvsceniska operaföreställningar, delar på romansaftnar, sjunger i kyrkor.
- Jag gör helt enkelt en festival som jag själv gärna skulle vilja vara med om. Under 20 års tid har jag tackat ja och nej till jobb, men frågan är om jag egentligen någonsin har valt. Ibland har jag funderat på att man borde bilda egna ensembler för att själv kunna styra mer av sitt arbete, men det här med en sångfestival där sångaren står i centrum och där vi kan umgås under trivsamma former utan att tumma på kvaliteten känns mycket intressant och jag vet att många av mina kollegor tycker likadant.
Sångarnas absoluta toppskikt
Riktigt hur festivalen ska utformas vet Peter Mattei inte i dag. Bara att den ska bli av. Entusiastiskt delar han med sig av sina funderingar och han är noga med att påpeka att han bara kommer att välja sångare som han själv gillar att arbeta med.
- Det handlar inte om kompisar, snarare om goda kollegor, folk som gillar att jobba hårt, hugga in, som respekterar varandra och är kollegiala. Om det finns den som sjunger bättre men är en pappskalle lär ju inte han få komma till Luleå, om man säger så. Den som bjussar på sig själv och gör andra bättre på scenen blir också själv bättre, så funkar det. Det finns hur många osynliga okollegiala knep som helst som sångare ibland tar till på en scen.
Vilka han tänker bjuda in vill han inte säga just nu, men han talar om att det handlar om sångarnas absoluta toppskikt och drömmen är att kunna sätta ihop en besättning som "får internationella agenter att dregla".
När det kommer till orkestrar blir det hela inte lika enkelt.
- När det gäller oss sångare kan vi ju väckas mitt i natten och sjunga Don Giovanni, Figaros bröllop eller någon annan klassiker nästan i sömnen. En orkester fungerar inte så, den måste få några dagar på sig att repetera. Under tiden tänker jag mig att vi sångare kan sjunga kyrkomusik i kyrkorna, säger Peter Mattei, som också hoppas på medverkan från det lokala musiklivet.
Inga fantasigager eller biljettpriser
- Jag tänker mig att vi tillsammans kan koka ihop något mycket intressant. Dessutom är det viktigt att festivalen finansieras från andra källor så att inte Luleås många musiker blir lidande av den här satsningen. Det kommer inte att handla om några fantasigager eller fantasibiljettpriser - den som vill komma ska kunna göra det.
Dessutom kommer "pressfaktorn" att vara låg.
- Vi vill inte ha en massa direktsända konserter, lugnet och tryggheten känns viktigare. På Metropolitan till exempel filmas allt numera direkt, läggs ut på webben och ses av miljoner människor. Direkt efter föreställningen kan man köpa en CD med musiken, klart att sånt är stressande. Om 30-40 år kanske det finns sångare som pallar det där, men vi som är verksamma i dag tycker att det är pressande.
- Men namnet måste vi fundera vidare på. Hittills har vi pratat om Matteifestivalen, men vore det inte bättre med ett namn som anknyter till Luleå?
Så jobbar vi med nyheter