Sevärd schlagermusikal från Piteå

De bästa rockmusikalerna brukar vara udda skapelser. Min favorit är Rocky Horror Picture Show där den bombastiska musiken bryter av den märkliga handlingen. I den första akten är Monique - The Rock Musical udda. Den börjar med att ett kompisgäng, som varit på hockey-VM, är på ett hotell i Ryssland som visar sig vara bordell. Kvinnornas koreografi är ironiskt sexig och meningen är att man ska känna avsmak eftersom prostitution är, ja, fel. Men sången (med textrader som "fuck, fuck, fuck") och de vågade rörelserna ger ändå världens äldsta yrke en viss lyster som sedan avtar när aids och skilsmässor kommer in i bilden. Alla män förutom den medelålders stofilen Sven (Lars Lindström) köper sex. Sven fattar i stället tycke för en viss glädjeflicka vid namn Monique (Sonia Janyova). Han vill inte ligga med henne eftersom hans
i-landssamvete i stället vill rädda henne undan prostitutionens klor. Han fortsätter hålla kontakten med kvinnan och skickar pengar för att hon ska kunna utbilda sig. Musiken för hela tiden handlingen framåt, och det är förstås viktigt. Men jag vill nästan inte kalla Monique för en rockmusikal. Det är snarare en schlagermusikal då ett flertal av låtarna ger en känsla av Melodifestivalen (när den är som bäst). Bland skådespelarna är det främst Lars Lindström som övertygar som Sven. Han framstår som just så blåögd och naiv som han bör vara. Janyova som Monique har den svåraste rollen och hon lyckas med den till viss del. Tyvärr har jag svårt för att känna något för den melodramatiska titelrollfiguren trots hennes tragiska öde. Den märkliga första akten av Monique gav mig förhoppningar om att resten av schlagermusikalen skulle sticka ut som en udda fågel. Tyvärr visar det sig att handlingen inte räcker hela vägen under den andra akten. Trots att handlingen
ibland kan kännas lite platt gör musiken aldrig det (komponerad av den 19-åriga Steven Långs från Piteå). Monique - The Rock Musical är helt klart sevärd för den som uppskattar genren.