Seskarös kvinnor får sin historia

Litteratur.1917 bodde 3.000 människor på Seskarö, dubbelt så många som i Haparanda.

Tävlingsbidrag. Fotografen Birger Blom var en mångsysslande sågverksarbetare som deltog flera gånger i tidningen Foto:s fototävlingar och fick flera hedersomnämnanden. Denna bild på Anna Blom, Maja Vikman och Maria Lempä var ett bidrag till Fotos Mästartävlan 1949.

Tävlingsbidrag. Fotografen Birger Blom var en mångsysslande sågverksarbetare som deltog flera gånger i tidningen Foto:s fototävlingar och fick flera hedersomnämnanden. Denna bild på Anna Blom, Maja Vikman och Maria Lempä var ett bidrag till Fotos Mästartävlan 1949.

Foto: Birger Blom

Kultur och Nöje2014-06-02 06:15

Ett tämligen isolerat samhälle, där ett 80-tal människor levde på fiske och jordbruk och under kort tid omvandlades till ett av Norrbottens mer betydande industrisamhällen i början på 1900-talet.

Den historien har nu blivit till boken Seskarö - sågar, strid & splitvedsjäntor där kampen för sågverkets existens går som en röd tråd fram till dags dato.

- Vi har fokuserat på kvinnorna, splitvedsjäntorna eftersom det var ovanligt med kvinnor i en mansdominerad industri. Kvinnorna var vana att ta tillvara allt , så även splitveden som exporterades till Europa för att bli till lådor. Kvinnorna packade splitveden mellan fartygens två lastutrymmen. Det kom också en delegation från Stockholm för att undersöka om det förekom otukt på grund av att det var ovanligt med kvinnliga industriarbetare, men så var inte fallet, säger Maud Videhult, ordförande Seskarö hembygdsförening.

Hon betonar att det inte är någon vanlig byabok där gårdar och människor porträtteras, utan snarare ett stycke industrihistoria, nogsamt framtaget av Seskaröbor som redan 1986 bildade en historiegrupp med uppgift att kartlägga öns historia. Historiegruppensmaterial på mer än 2.000 A4-sidor togs sedan över av Seskarö Hembygdsförening som i sin tur anlitade journalisten Jeaninne Bergman för att skriva en bok. På grund av sjukdom blev boken aldrig färdigställd av Bergman utan det är först nu med hjälp av journalisten Ann-Katrin Tideström och förläggaren Peo Rask som boken blivit klar.

- Jag är så underbart glad över boken. Den är så fin att jag vill pussa den, utbrister Maud Videhult.

Hon har som ordförande i hembygdsföreningen drivit projektet sedan hon tog över för fyra år sedan.

- Jag är själv från Haparanda men har genom åren varit mycket på Seskarö, först som sommarstugeägare och nu som bofast. Precis nu som då är det en otrolig gemenskap på ön med ett starkt och rikt föreningsliv. Samhället påverkas av att vi fick en bro först 1978. Vi är vana att ta tag i saker och fixa det själva.

Historien om Seskaröupproret, våren 1917, det så kallade hungerupproret som slutade med att militären sköt på arbetare som köpt bröd utan ransoneringskort nämns dock bara i förbigående.

- Den historien är redan skriven av författaren Sigurd Klockare. Vi har fokuserat på andra historier, säger Maud Videhult.

Boken Seskarö - sågar, strid & splitvedsjäntor är utgiven av Black Island Books och Seskarö Hembygdsförening.

Seskarö

Finska: Seittenkaari, är en tätort i Haparanda kommun och en cirka 20 kvadratkilometer stor ö i Haparanda skärgård. En serie broar förbinder sedan 1978 Seskarö och några mellanliggande öar med fastlandet. Ön har cirka 500 invånare.

Sågverket, som stängdes år 2008 av dåvarande ägaren Setragroup, var från slutet av 1800-talet öns livsnerv. Det öppnades igen med en finsk ägare mellan åren 2011-2012. I dag ligger sågverksbyggnaden öde och sågverksepoken är slut på Seskarö.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!